Visst det gäller mina hundar med.. kan inte skylla på att de är shelties heller… Så vad gör man åt det?

På agilitylistan läser man ibland om folk som blir störda av skällande hundar ute på tävling, speciellt nu när det tävlas i inomhuslokaler som ridhus tex där det låter mycket mer.

På agilitylistan finns just nu en del mail ang. skällande hundar bla. pga särskilt hög ljudvolym under en agilitytävling nyligen.

Skällande är jobbigt för både de som blir störda men självklart även för de förare som har skälliga hundar. Vad kan man göra?

En kort sammanfattning:

Skällande är ett naturligt beteende som blir jobbigt när det förekommer för mycket. Det finns undersökningar som kommit fram till att skällande är en av de bullertyper som upplevs mest störande och stressande så man förstår ju att folk reagerar.

Nyckeln till att lösa problemet är först och främst att ta reda på de yttre orsakerna/vilket stimuli som utlöser skällandet.

Stimulit kan vara: otrygghet vid ensamhet, störningar som kyla. värme m.m.

frustration över att hunden inte får det den vill/behöver, stress, överskottsenergi ex. pga bristande motion/aktivering och hunden gör av med viss del av överskottsenergin genom skällandet.

Andra orsaker kan vara: ljud i miljön ex. andra hundar som skäller, bilar som passerar, konstiga röster, åska, mekaniska ljud som dörrklockan. Fler orsaker är separationsångest eller aggressiva/revirhävdande hundar som reagerar på minsta provokation/inkräktare.

Problem med skällande kan  skapa svårigheter i relationen med föraren och det är viktigt att försöka lösa problemet.

Några saker som kan vara till hjälp:

-se till att din hund har det bekvämare/tryggare, öka motionen/aktiveringen, shapa fram rätt beteende vid särskilda situationer genom att succesivt höja svårighetsgraden på störningar och belöna rätt beteende dvs när hunden är tyst. Om man vill använda korrigeringar är det viktigt att hunden förstår vad den gör fel, alltså tajmingen är mycket viktig. Man ska inte själv höja rösten/skrika eftersom det kan uppmuntra hunden till att skälla ännu mer (flockbeteende).

För en del kan det hjälpa med att låta hunden utföra ett beteende som är oförenligt med att skälla, ex. att ligga ner kan göra det svårare att skälla. Hundar som störs mkt av intryck runt omkring kan bli hjälpta av att man sätter ett skydd över buren ex. på tävlingar. Ofta utsätter vi våra hundar för större störningar än de klarar av att hantera. Hundar som skäller för att de så gärna vill börja jobba,  inför en uppgift  ex. jakthundar , kan bli hjälpta av att de får utföra en annan uppgift, jaga ngt annat, boll?  så länge tills de får sätta igång,  om man inte vill sänka deras aktivitetsnivå . Annars kan det hjälpa med passivitetsträning, att kunna slappna av.

Men det kan orsaka mer frustration om man inte tränat hunden tidigare på att passivt kunna vara stilla under störningssituationer. Detta bör läras in först i lugn miljö och man bör göra likadant varje gång så hunden känner igen situationen och har fått ett känslomässigt positivt minne av passivitetsträning, då får den lättare att acceptera passiviteten.

Lägg en hand på hundens bröst och massera med ett lätt tryck. Ha stöd runt hunden med den andra handen. Många hundar uppskattar även lätt massage/tryck i cirklar på sidan av nackkotorna.

Glöm inte att belöna rätt beteende!

När man förstår orsaken till beteendet är det lättare att komma med en effektiv lösning. Dock måste man vara konsekvent och ha mkt tålamod för att komma tillrätta med ett sådant instinktivt och naturligt beteende.

Ok, han är vääääldigt snabb.. och jag är inte det.. hrmm.. men han borde väl inte plötsligt bara springa förbi hinder som faktiskt står rakt i hans linje då.. suck.. Jaja… nu måste jag hårdträna grunderna igen trots att jag underhåller dem regelbundet.

Alla hundar lär sig genom erfarenhet. Men antalet gånger som en viss situation måste upprepas för en hund för att den ska lägga det på minnet varierar. Om upplevelsen som särskilt fördelaktig för honom, dvs ger hunden något värdefullt att vinna på det så lär sig hunden det lättare och snabbare.

Likaså så lär sig ju hunden snabbt att undvika det som leder till otrevligheter eller situationer som missgynnar den. Liksom ett barn som bränner sig på spisen så lär sig hunden att undvika saker som orsakat obehag hos hunden eller helt enkelt inte gett den något att vinna på det.

Nu måste jag noggrannt fundera igenom vad det är exakt som gör att min hund plötsligt springer förbi ett hinder men gärna hoppar ett annat ”fel” hinder i hans väg . Vad vinner han på det? Eller rättare sagt hur ska jag kunna öka motivationen hos honom att ”välja” rätt? Ännu mer belöningar och mycket tydligare handling krävs iaf.. Nu när jag studerat VM deltagarnas hundar så kan man ju konstatera att de i de flesta fall är supersnabba men ändå hinner förarna med att visa vägen, och inte särskilt många använder handling på avstånd hela vägen för det.. Jag måste också hinna placera mig bättre, hitta bra linjer för hunden och måste också hinna handla bättre!

*får inte ge upp!!!*

Ska träna på slalomingångarna med hjälp av Bermudatriangeln nu..

Alltså detta är en kombination av hundarnas störningskänslighet liksom min egen, Det blir lätt omedvetet en ond cirkel.. hundarna har vid något tillfälle blivit störda/ofokuserade pga något, vid nästa tillfälle så uppmärksammar jag störningen innan dem och tappar därmed själv fokus och så tappar de också… osv.. Hur bryter man detta på ett bra sätt? Jo, genom att träna så mycket på störningarna så att jag själv blir trygg och inte låter dem störa mitt fokus, därigenom håller jag bättre kontakt med mina hundar som då inte blir lika känsliga för störningen.

Störningar ska man träna på bl.a. genom att göra dem mindre. Det gör man genom att ha störningen på längre avstånd el. genom att störningen inte tex. rör sig lika mycket. Stegvis ökar man på svårighetsgraden.

Det kan vara väldigt betydelsefullt att träna bort störningskänslighet, det kan bidra till bättre fokus, bättre fart och därmed bättre resultat såklart.

Izor kan bli väldigt störd av cyklister som åker förbi i full fart. (allt som rör sig förbi med hög hastighet lockar hans intresse)

Har tränat på detta men främst för att det ska bli lättare i vardagen. Men men.. självklart blev det ändå ett problem under en tävling., förra året i Sundsvall så campade folk med husbilar precis bredvid tävlingsplatsen.

En liten kille som campade där kom plötsligt cyklande förbi mig och Izor just när vi stod bredvid banan och förberedde oss inför ett lopp. Killen sladdade med cykeln, körde på ett hjul och cirklade omkring fram och tillbaka. Jag svor och försökte gå undan en bit men var tvungen att hålla mig i närheten av banan eftersom det snart var min tur. Izor skällde och drog efter cykeln, jag blev alltmer irriterad på både honom och på mig själv för att jag lät mig bli irriterad.. Detta gjorde att jag inte tittade något alls på ekipagen före mig vilket jag verkligen borde ha gjort just vid det loppet. Vi lyckades hitta lite fokus strax före loppet, gick in på banan laddade och fokuserade åt rätt håll.. trodde jag skulle det visa sig… han gjorde ett toppenlopp på en riktigt lurig bana och jag hade ett riktigt flyt med min handling,  Jaaa, härligt, vi nollade!![superemotions file="icon_surprised.gif" title="Suprised"]

..trodde jag.. döm om min förvåning då speakern vid vår målgång sa att vi var strukna.. fattade ingenting, det var ju ett toppenlopp!!???  Jag frågade domaren vad som hänt och fick skamsen höra att jag tagit fel väg vid ett staket… åhh.. så onödigt på ett sådant härligt lopp.

Faktiskt ett av våra absolut bästa sett till känslan.. men jag hade ju gjort fel ändå.. Dessutom hade jag gått fel på banvandringen. En av de få gånger då jag bara fokuserade på mig själv och inte tittade på hur de andra hade tänkt handla på banan. Om jag hade gjort det så hade jag ju uppmärksammat att jag själv planerade ”fel” väg.. Numera dubbelkollar jag alltid på siffrorna under banvandringen.. och tittar lite på andra förare för säkerhets skull vid särskilt svåra passager på banan..

Så.. dags för lite träningsplaner med störningsträning i olika former… det är ju nyttigt att träna på även inför tävlingsbanorna..  Läs gärna min artikel om störningsträning!

Om jag hade börjat om med en ny hund idag så hade jag lagt ner MYCKET mer tid på kontaktfältsträning redan i början. Då betyder MYCKET verkligen väldigt mycket tid! Det hade jag nog ändå tjänat på i längden… Men det var ju så kul att slipa på handlingen i stället.. Jag tränar mycket ändå numera men den viktigaste delen är svårast att träna på.. mitt problem är mest att det går så bra på träning på balansen men sedan blir det lite osäkrare på tävling. Jag vet… det är ju skillnad i spänningsnivå, nervositet osv.. Men hur ska jag få träningen att likna tävling lite mer.??

Det första jag tänker på är att jag fortsätter träna på att verkligen ge järnet och springa så fort det bara går när vi tränar.. att träna på att hamna i många olika positioner själv när hunden ska utföra sitt kontaktfältsbeteende.

Egentligen så går det mesta annars bättre på tävling än på träning för mig.. Trots att jag ofta är så nervös på tävling så verkar det vara precis rätt metod för att jag ska bli tillräckligt koncentrerad också..

Jag har lärt mina hundar att trampa på kontaktfältets slut. Funkade bäst med Deus men Izor slarvade ibland så jag fick ändra beteende på honom. Han ska nu i princip göra ett snabbt läggande med tassarna på kanten. Det är mkt säkrare och tydligare för Izor.. känns att det blir bra på tävling också. Framför allt blir det så mkt tydligare för mig själv också, det blir så uppenbart om han inte gör precis som han ska.

Nackdel? Ja.. det tar väl längre tid än att bara trampa i farten förstås.. Men säkerheten i beteendet uppväger det. Fast.. det hade ju varit lite spännande att testa springande kontaktfält.. RC! (Running contacs) Skulle det fungera för oss?? Nja… det tar så lång tid att lära in nu tror jag om man ska få det säkert.

I dagens konkurrens i de höga klasserna så blir det väl nödvändigt till slut med att man har RC för att ha ngn chans att nå täten i eliten.. eller näää det går ändå, kolla bara på VM hundarna.

Nackdelar med RC: Ja.. om det är en snäv sväng efteråt så är det väl större risk att hunden hoppar av åt sidan med RC och dessutom är det betydligt svårare för en domare att hinna se om det blir rätt när hunden har RC, än om den har ett speciellt stoppande kontaktfältsbeteende.

Så jag fortsätter väl med de beteenden hundarna har nu.. vi får väl hitta en sekund att tjäna på ngt annat i stället! Åh, äntligen blir det helg!! Jag längtar väldigt mycket till speciellt.. DISTRIKTMÄSTERSKAPET!!

Nä, nu MÅSTE jag skärpa mig för sjutton!!  Sista officiella tävlingen för Izor.. förra tävlingen blev ju rätt förstörd faktiskt pga min då närmast obefintliga förmåga att  kunna tänka positivt, kunna koncentrera mig på rätt saker… ja, att kunna tänka över huvudtaget kändes det som..*suck*

Vad är det som brukar störa mig eller göra mig mer nervös och hur ska jag lösa det?

1. När banan ser svårt ut.. jag ska tänka på de enskilda delarna och tänka på att jag har tränat väldigt mycket på liknande sekvenser… jag måste kunna BESTÄMMA mig under banvandringen hur jag ska handla.. alltför ofta så blir jag så säker på att det är för svårt så jag tvekar på mig handling tom vid starten inför loppet, då är det inte konstigt att det inte blir den bestämda och snabba handling jag behöver för att klara loppet… Så bara bestämmma mig för något och HÅLLA fast vid det.

2. När jag får startnummer 1.. suck… ser ut så i hopp 2 med Izor i helgen… (*VILL INTE* !!)  Varför känns det så jobbigt egentligen och vad kan jag göra åt det? Hmm.. jobbigast är att jag får mindre tid att förbereda mig mentalt med Izor,  jag hinner inte gå in i den ”bubbla” som jag behöver med honom.. så han inte blir så himla uppstressad nära banan när andra springer. Kan jag försöka ha den stunden innan banvandringen i stället? Kan jag korta ner min tid på banvandringen så jag hinner bättre? Då måste jag studera banan ännu noggrannare under byggnationen eller och en anna storlek startar innan. Redan då bestämma mig så gott det går för vilka linjer jag ska hålla och vilka handlingsval jag gör.. Något jag kan göra är att åtminstone inte rusa in på banan även om alla andra redan är på plats, försöka hålla kvar mitt lugn och fokus.

3. För stora krav på mig själv… Måste komma ihåg mina delmål och de ska inte handla om resultat och  ”pinnjakt” , försöka tänka efter vad som gått bra efter loppet och fokusera på det  som jag vet vi är bra på inför loppet. Ett mål är ju att utvecklas och satsa allt jag kan på farten och att våga ta risker..inte ”feghandla” annars blir jag ändå inte nöjd ju.. Inte jämföra mig med alla andra… inte bry mig om andras framgångar så himla mkt

Nu måste jag fokusera på att tänka positivt när jag tävlar annars är risken stor att jag i stället sänker min och mina hundars prestationer.

En stor hjälp på vägen för att hitta den där positiva känslan som hjälper oss var att lyssna på föreläsningen om tävlingspsykologi av Eva-Marie Wergård. Att hitta ”flow” på banan betyder mycket för motivationen, på träning såväl som tävling. För det ska ju inte vara någon skillnad! Och det är väl därför man tävlar mest, för att det är roligt att få känna det där ”flowet”.. för det SKA ju vara roligt att tävla… kom i håg det ni med! (påminn mig gärna ibland när det känns lite jobbigt..)

En liten sammanfattning från föreläsningen av några av de saker som jag ska tänka extra mycket på i fortsättningen:

• Vara här och nu!
• Koncentrera dig på det du vill att hunden ska göra.. inte det du inte vill att den ska göra..
• Våga utmana dig själv, hitta det som ”pressar dig” också. Spräng dina gränser och håll dig inte inom din egen trygghetszon för mkt (inte köra på säkerhet.. hur ska man då kunna utvecklas..?)

Som Picasso sa det: ”Jag gör hela tiden saker som jag inte kan göra. Det är därför jag kan göra dem.”

• Försök fånga de gånger du känner dig självsäker och glad på banan, ex. när du springer i mål, använd ett ord som du kan associera med den känslan. Och använd sedan det ordet som en affirmation för att påverka dig själv före tävlingen. Använd även visualisering, som ett bildspel för ditt inre, för att se ”att det går bra” innan du ska tävla.
• Bli medveten om dina mentala barriärer, vad är det som påverkar mig negativt under tävling?
• Se det lilla tillfället som uppenbarar sig , fånga det! ( det här är ju bra att tänka annars med i livet och inte bara inom agilityn..)
• Hur ser du på dig själv? Tänk på det du faktiskt är bra på i stället för att tänka på dina ev. brister. Du kan ju handla bra, du har tränat mycket! Lita på dig själv (såväl som på din hund)
• Var medveten om hur andra påverkar din självbild och hur du känner under tävling. Omge dig inte med de som förstör dina möjligheter att tänka positivt. Prata noga med andra om hur du vill bli bemött under tävling, hur ska de säga när det gått bra för dig el. när det gått dåligt.. för att det ska utveckla dig och kännas bättre?
• Det var mkt i ämnet motivation ..något att tänka på är att bli medveten om VAD som motiverar ? Vad som upprätthåller motivationen? Och när du tänker att ”det här kommer inte gå”.. fundera om du verkligen helt ärligt gett det chansen? Den tid och ansträngning som behövs?
• Ge allt på träning! Hur ska du annars kunna ge allt på tävling?
• Tänk även på hundens personlighet när du själv är spänd, hur påverkar du din hund? Kan du hitta och hålla en gemensam spänningsnivå som passar bra för er båda?
• Spar på energi på tävlingen, gör det som får dig och din hund att återfå energi. Hitta det som får dig att ladda upp bäst.
• Var förberedd på det som skulle kunna orsaka att du blir mer stressad och nervös.. ex. klassändringar, strykningar, ha i stället en strategi i förväg för hur du ska göra då. Försök tänka positivt i stället ex. ”Vad bra! Nu får jag chansen att träna på denna situation!”
• Attityd: Du kan välja själv.. fly eller kämpa.. Ge inte upp! Jobba hela vägen även om det blir ett fel. När är du nöjd.. med att klara loppet med några fel? Med att klara hela banan? Nolla? Vill du vara nöjd för nu eller för framtiden? (dvs våga vinna och vara lite på gränserna , våga gå tillbaka och ta om kontaktfältet även om du annars skulle fått en placering.. fått pris..hellre än att köra vidare och förstöra inför nästa tävling… ) Vilka tankar lyfter dig?
• Skapa en vinnarkultur i ditt tävlingsgäng… att ge varandra mkt positivt stöd kan ge ringar på vattnet.. stämningen sprider sig och du vinner på det själv! Sprid positiv energi! Om en vågar så vågar även nästa..
• Ha tydliga konkreta mål som du också kan nå. Låt målen var levande och hitta nya mål att kämpa mot hela tiden.
• ”att våga förlora är att vinna”

Eva -Marie lyfte fram flera tankvärda ord som sagts av andra… så jag

avslutar med några av de ord hon berättade om,

något som sagts av J. Tellqvist:

”I bland ligger vi så nära gränsen att vi missar ett hinder, men det är risker vi tar för att vinna!”

Det är svårt att försöka konkurrera med en löptik när det gäller att fånga en hanhunds uppmärksamhet, speciellt när man vill fokusera på en positiv kommunikation utan korrigeringar ute på tävling.

Något annat som är lite jobbigt ibland är dessa hanhundar som tillåts flyga fram mot ens hundar när man går förbi. I Falkenberg blev min yngsta hund påhoppad , också det precis före en start… Han fick ett ”nafs” bak i rumpan men inget ”allvarligare” förutom att han blev rädd.. vilket ändå var fullt tillräckligt jobbigt! Han är rätt osäker ändå och det blev ju inte direkt bättre efter detta.. Inne på banan kort efter så kom reaktionen … han stannade plötsligt upp, såg rädd ut och kollade runt omkring sig dvs han tappade motivationen ordentligt… Det tog flera lopp innan jag märkte att han blivit trygg igen.
Så snälla ni som har (han-)hundar som blir lite arga på andra hundar.. försök att inte hålla er så nära startfållan och håll koll på era hundar så de inte når att flyga fram till andra om tillfälle ges… Det kan förstöra väldigt mycket för känsliga hundar.. Och ni som ändå tävlar med löptikar, fast det inte är tillåtet… kan ni vara så vänliga åtminstone att inte låta era tikar sitta precis utanför starten i startfållan…. jag kan försöka undvika närkontakt med era hundar på övriga tävlingsområdet men det är lite svårt just när jag ska gå in på banan ibland… Kanske man bör lämna in några förslag inför den nya regelrevideringen ang. regler för startfållan..!?

”Mental träning och tävlingspsykologi för hundsportare”
föreläsning av Niina Svartberg 21/1-08. / sammanfattning

Vi var några som åkte till denna föreläsning arrangerad av 7-häradsvallarna och här kommer ett referat av en del av föreläsningen.Presentation av Niina; författare till boken ” Att lyckas på tävling”, tävlat på elitnivå i lydnad, rapport, bruks och spår. Även aktiv inom vallning och agility. Gift med Kent Svartberg, etolog och även han känd och aktiv inom hundsport på elitnivå. Niina hade egna problem med mycket nervositet inför tävlingar, bestämde sig för att jobba med sig själv och utbildade sig inom området mental träning. Nu har hon kommit så långt att hon faktiskt längtar efter att tävla och hon anser att hon blivit en bättre hundförare genom att bygga upp handlingsstrategier för hur man ska tänka och göra inför tävlingar. Syftet är ju även att både förare och hund ska må bra av att tävla, ha roligt och att man inte ska behöva springa till toaletten hela tiden på tävling…. kom ihåg: Det allra viktigaste är egentligen inte att DU har det bra på tävling utan att din hund trivs, den har ju inget eget val, så det är din skyldighet att se till att den har det bra även under tävling. Hunden förstår inte varför du är nervös och beter dig ”konstigt”. Det viktigaste för att kunna förändra något är att bli medveten . Områden att jobba med:

Koncentration och självförtroende:

Något av det viktigaste , optimera ”nuet” att kunna koncentrera sin på rätt saker. Tänk på att hunden måste få övning i att koncentrera sig. Träna hunden på detta, överträna gärna, ex. om hunden ska kunna koncentrera sig 10 min på tävling så träna den för 20 min med full koncentration. Slappna inte av. Håll kvar uppgiften i huvudet och tänk inte på resultatet för tidigt. Tänk i stället på att det är du ska som ta hand om hunden hela vägen, bli inte en ”störning” själv.

Ditt självförtroende har stor betydelse för hunden. Det är även viktigt för dig själv, det är ju svårare att lyckas om man inte tror på det man gör. Även hunden känner hur du känner dig. Hunden måste kunna känna att föraren är att lita på i situationen. Vi riskerar att sända signaler till hunden som kan påverka den negativt. Hunden och du är ett team, ni ska ha tillit och självförtroende tillsammans. Hur kan du kräva koncentration och självförtroende av hunden om du inte har det själv? Tänk i stället att varje situation är utsänd för att du ska öva dig. Fundera över vilken attityd som du vill att hunden ska uppleva från dig. Vi glömmer ofta att inte bara hunden utan även vi ska kunna koncentrera oss . Hur ska det kunna gå bra under tävling om endast 50% av ekipaget koncentrerar sig? Bestäm dig för vad du vill tänka på och lär dig att styra tillbaka tankarna om de råkat vandra i väg. För ditt eget självförtroende är det viktigt att ta fullt ansvar för dina resultat även när det gått bra. Det är ofta så att vi tar ansvar när det gått dåligt men om vi lyckats tänker vi ofta ” vilken tur jag hade”, vad gör det med vårt självförtroende? Påverka inte dig själv negativt. Vi ägnar ofta mer tid åt att tänka på det som vi är dåliga på och för lite åt det vi är bra på. Men självklart ska man ta ansvar för en ev. dålig egen prestation, annars blir man inte bättre heller. Om hunden gjort ett bra resultat ska du även ta ansvar för detta, det är ju du som tränat hunden.

Tävlingsnerver, styra dem eller låta dem styra oss..?:

Hur handskas vi med dessa så vi ändå kan fokusera och tänka klart? Lite nervositet är bara bra att ha. Men det får inte störa våra förberedelser och möjligheter att koncentrera oss. Lär dig att hitta en lagom nivå . Lägg fokus på att lösa problem hellre än att grubbla över dem, ”gör ingen stor affär av det” . Vi kanske tror att vi ska ha kontroll men man måste förlika sig med tanken på att man aldrig kan kontrollera allt. Enligt Niina visar forskning på att vi är mest fokuserade om vi är 50% säkra på att det kommer att gå precis så bra som vi vill. Om vi är för säkra finns risken att vi slarvar och helt enkelt inte förbereder oss tillräckligt. Styr dina tankar, var medveten om vilka negativa tankar som styr dig. Det är viktigt att se det vi faktiskt är bra på, de positiva tankarna till dig själv ska överväga. Vissa bara pratar om hur nervösa de är, då är risken större att man verkligen gör en sämre prestation. Lämna inte utrymme för nervositeten, släpp inte ”lös” den, tänk praktiskt! Fokusera på ”görandet”. Det är inte mängden nervositet som avgör prestationen, det är hur mycket utrymme man ger den som påverkar. Inställningen kring nervositeten är viktigare. Som Niina uttrycker det : ”Om oro kan lösa dina problem, då ska du oroa dig jättemycket!” Tänk på hur du vill att din hund ska uppfatta dig.

Förberedelser och rutiner:

Rutiner ska inte vara beroende av yttre förutsättningar, de ska alltid gå att genomföra, det ska finnas en plan B för allt. Vad fungerar faktiskt alltid på tävling? Att ha bra förberedelser dämpar även nervositet. Ofta har vi ett drömscenario för hur det ska vara, vi tänker för mycket på hur vi skulle vilja ha det och då har vi ingen kontroll över situationen om det uppstår något oväntat t.ex. om vi plötsligt får 10 min. mindre tid innan vi ska in på banan. Tänk efter, vilka störningar skulle kunna inträffa? Hur ska jag agera då? Ta kontroll själv! Förutsätt inte att allt bli som du tänkt. Ju svårare förutsättningar desto bättre förare måste du vara för din hund.

Vilka förberedelser skapar bästa förutsättningar för er långt innan? På tävlingsplatsen? Precis innan du ska in? Vilka tankar vill du ha precis när du ska starta? De flesta tänker tyvärr på det som känns svårt. Ha en plan! Det spelar roll hur man tänker! Se till att hunden verkligen fått träna på allt den ska utsättas för. Tänk konstruktivt, det är ingen idé att älta över vädret eftersom du inte kan påverka det. Möt situationen som en utmaning i stället.

Din attityd inför tävlingssituationen är viktig. Tänk efter vad som egentligen är värdefullt att lägga energi på. Försök anpassa dig utifrån svårigheterna och tänk hur du ska göra för att utnyttja dem till din fördel i stället. Lägg inte skulden på andra för yttre omständigheter som t.ex. en störning utanför planen. ”Man blir inte längre själv för att man hugger huvudet av någon annan”

Mål du har får dock inte pressa vare sig dig el. hunden så mycket att ni riskerar ett misslyckande. Ha många kortsiktiga mål som ni faktiskt kan uppnå. Försök ”hitta ” nervositet även på träning, ex. filma er själva, träna i främmande miljöer, med nya människor och nya hundar, för att träna på att prestera även under nervositet, hunden behöver också få träna på hur det känns och att kunna prestera även med en nervös förare.

Försök hitta rutiner och förberedelser som du mår bra av. Tvinga inte dig själv att göra något bara för att kompisarna vill, gör det som känns bäst för dig och din hund.

Memorera/visualisera banan, dvs. tänk i bilder. Se er själva klara allt precis som du vill. Se linjerna, rörelserna, se dig själv och hunden i varje del. Exakt hur vill du att det ska se ut? Gör ”tankestopp”, bli medveten om när du har tankar som riskerar att hindra dig att göra ett bra jobb. Stoppa tankarna och ha i stället ”tvärt-om” tankar. Hur pratar du egentligen med dig själv? Säger du positiva el. negativa tankar till dig själv? Det är även viktigt att tänka på andningen, andas långsamt, det är svårare att dämpa nervositeten om du andas fort. Även dina kroppsrörelser påverkar din spänningsnivå så rör dig inte ”nervöst” dvs. rör dig lugnt och säkert.

Mål:

När du sätter mål för tävlandet så var inte rädd för att ha höga framtidsmål. Din inställning bör vara att ingenting är omöjligt, det som är svårt tar bara lite längre tid att genomföra. För att lyckas är det viktigt att reflektera över det du presterat tidigare, gör en framgångsanalys. Vad var det som gjorde att du lyckades? Hur du tänker kring må kommer att styra din nervositetsgrad. Ha konkreta mål som är lättare att se om du når än mål som ”jag ska göra så gott jag kan”. Konkreta mål är lättare att utvärdera och följa upp. Skilj på uppgiftsmål och resultatmål. De flesta har resultatmål men få uppgiftsmål. Men man behöver en bra balans för att nå resultat. Skillnaden är att resultatmål kan man faktiskt inte kontrollera eftersom de beror på så mycket annat ex. andra hundars prestationer i samma tävling. Men uppgiftsmål kan man faktiskt påverka. Att bara ha resultatmål skapar okontroll och därmed mer spänning. Dessutom stör de koncentrationen under tävling eftersom du då inte tänker ”här och nu” . Ex. på uppgiftsmål är ”vi ska göra en snäv sväng precis här” ex. på resultatmål är ” vi ska vinna” , ”vi ska bli godkända” ”bara jag slår Nisse” etc.. Resultatmål är bra för att hitta motivation och engagemang men de hjälper oftast inte på tävlingsdagen. Då ger de i stället ofta negativa tankar. Du ska själv ha kontroll över om du åker hem nöjd efter tävlingen, lägg inte den kontrollen på domarens insats. Uppgiftsmål kan också vara stora och kräva mycket arbete ex. om ett mål är att ”min hund ska vara glad och vifta på svansen på tävlingsplatsen” . Ha särskilda träningsmål för varje träningstillfälle. Många har stora mål med tävlingar men inte för träningarna, men det är ju de som är viktigast för att uppnå övriga mål. Se träningen som en naturlig väg för att nå målen, som friidrottaren Carl Lewis uttryckte det ”Resultatet är en produkt av hur väl jag utfört loppets olika delar” . Föreläsningen var lång men mycket givande, förhoppningsvis ser vi resultatet på tävlingarna!