En väldigt duktig agilitytränare är Susan Garrett, ja, hon är duktig på en massa annat inom hundträning också.

Här kommer en sammanfattning av några av hennes grundstenar i träningen

1. Grundstenar att jobba med innan man går vidare:

För att hunden ska tycka att det är roligt och ha en vilja att hoppa ett hinder måste man bygga upp hindrets värde för hunden. Hindret ska alltså representera något mycket värdefullt som hunden är villig att jobba för. Hunden måste få en förståelse för hur den ska hoppa, dvs. den måste få lära sig en teknik som fungerar

Genom ”shadow-handling” dvs. cirkelträning på marken bygger man upp en förståelse hos hunden för hur den ska följa dina kroppsrörelser

Starträning och att kunna sitta stilla vid start ska tränas innan hinderträningen påbörjas

2. Fokus

Innan hunden startar måste den kunna fokusera framåt åt det håll den ska. Vid startlinjen får hunden lov att titta på dig när du går fram och ställer dig själv i startposition men sedan ska den titta framåt innan den får starta

Du kan lära in och använda en peksignal inför start som signal till hunden att den ska fokusera framåt och därmed lära sig att själv hitta linjen framåt. Genom det blir hunden bättre förberedd på ex. vis en snabb lång raksträcka eller en lurig start med en snäv sväng direkt efter första hindret.

3. Inlärning av startsignal

1)   Sätt hunden i startposition nära framför ett hopphinder, stå själv en bit bredvid hindret framför hunden, riktning framåt med kroppen, kasta en leksak framåt över hindret framför hunden. Hunden får titta på dig när du kastat leksaken men den ska lära sig att när du sätter fram handen och pekar mot hindret så ska den fokusera framåt, mot leksaken i detta fall.

2) När hunden tittar mot leksaken säger du din startsignal t.ex. ”okej” el. ”kör” och hunden får lov att hoppa över hindret och ta leksaken. Det är viktigt att leksaken är placerad på hundens linje rakt framför hunden. Men den ska inte kastas framför dig själv mer än någon meter utan mer i en parallell linje bredvid dig eftersom hunden inte ska lära sig att den får springa iväg före dig.

3) Rör dig framåt med hunden samtidigt som du ger startsignalen. Det uppmuntrar framåtdrivet och ger en snabbare start och du kommer själv i position bredvid hunden samtidigt som den når leksaken.

4) Om hunden tittar mycket på dig och inte fokuserar framåt så kan du ändra din egen startposition, ex. försöka med att backa lite bakom linjen där hunden sitter. Då ökar sannolikheten att hunden tittar framåt i stället för på dig när du kastar leksaken.

5) Om hunden aldrig tittar mot dig? Inget problem! Men om den bara stirrar på leksaken kan du lägga på peksignalen direkt eftersom du vet att hunden kommer att utföra övningen korrekt dvs. ha fokus framåt. Problemet kommer i så fall om hunden aldrig tittar på dig när du ska byta arm som du visar med (vid riktningsbyte), i så fall måste du gå tillbaka i träningen och göra mer ”shadow”träning dvs. cirkelträning och vändövningar på marken.

6) I början ska du ej göra peksignalen om du är osäker på om hunden kommer att fokusera framåt, lägg på peksignalen exakt när hunden tittar framåt och säg startkommandot samtidigt.

7) Om du tränat mycket lydnadsträning innan med hunden så kan det vara bättre att börja med att ha hunden på höger sida om dig eftersom hunden annars ofta tror att den SKA titta på föraren

( dvs ”fot-kommando”)

Om hunden bara tittar på dig och inte alls på leksaken så får du börja med att bryta upp övningen i ännu mindre delar, ”shapa ” fram beteendet; att titta mot leksaken. T.ex. ge startkommando ”okej” så fort hunden tittar bort från dig det minsta även om den då inte riktar blicken direkt mot leksaken, och därefter höja svårigheten/kriteriet successivt tills att hunden sen ska klara att titta rakt fram mot leksaken innan den får ”okej”

9) Om hunden har svårt att sitta stilla när du kastar i väg leksaken så börja i stället med att bara släppa ner leksaken på marken mot placeringspunkten vid din sida, om hunden då klarar att sitta kvar får den startkommandot.

Utveckla övningen mer och mer till att kasta leksaken med mer fart och sen längre och längre ifrån dig ( stå längre åt sidan /längre fram)

10) Var konsekvent! Låt aldrig hunden ta leksaken

utan att den fått ”okej” och ge aldrig

startkommandot om hunden inte är helt stilla

Tänk på: Om din hund inte värdesätter din belöning…..Hur ska du då kunna bygga upp ett värde i hindret för hunden? –Använd värdefulla belöningar!

4. Armbyte

Byte av arm betyder byte av linje dvs. hunden ska byta riktning. Varje gång du byter arm ska hunden tänka: ”sväng åt andra hållet”. Och din hund ska INTE tänka ”sväng” om du INTE byter arm.

Alltså ska du byta arm vid varje framförbyte och vid varje bakombyte och hunden ska då svänga/byta riktning på sin linje. Öva så mycket på detta så att hunden förstår att den alltid ska fortsätta framåt tills föraren gör ett armbyte.

Men om hunden bara fortsätter framåt och inte uppmärksammar mina signaler? –Det betyder att hunden inte lärt sig ordentligt att den ska byta riktning vid armbyte.

1. Övning för detta utan hinder:

Kasta i väg en leksak som vid föregående övning, framför hunden men ha en annan leksak gömd i handen, så fort hunden springer fram mot leksaken gör du ett framförbyte och hunden ska svänga till dig i stället. Belöna med handen på den sida hunden är.

2. Lägg till ett hinder framför hunden:

När vi vet att hunden driver framåt och även byter riktning när du byter arm så ska du göra detta framför ett hinder.

Sätt hunden som vanligt framför hindret, gå en bit fram bredvid hindret, kasta leksaken framåt i hundens riktning med parallellt med dig själv och låt hunden hoppa över och ta leksaken några gånger. När du är säker på att hunden driver framåt ska du i stället göra ett armbyte när hunden hoppar och hunden ska vända in till dig i stället.

När du kommit över det första stadiet i slalomträningen och du tycker att hunden ”kan” slalom, dvs förstår vad den ska göra och jobbar på i princip självständigt, både i högerslalom och vänsterslalom, när du är bredvid.  Då är det dags att höja nivån några steg!

Det finns flera färdigheter ni har nytta av, mer och mer ju högre upp i klasserna ni kommer.

Här kommer några förslag på vad ni kan träna på:

Slalom emot dig, dvs inkallning genom slalom.

Utföra slalom helt självständigt med dig bakom.

Klara slalom medan du befinner dig på avstånd sidledes, viker av från hundens linje ut från slalomet.

Fortsätt utföra slalom trots att du sticker iväg före hunden.

Många olika slalomingångar, ” klockan”

Olika typer av avslutningar på slalom ex. framförbyten, blindbyten, snäv sväng efter åt olika håll.

Olika typer av byten före ingången tex bakombyten.

Med ”lockande” hinder efter ex. balans..

Olika antal slalompinnar.. tex. 14 pinnar, 16 pinnar.. (speciellt bra för er som har hundar som gärna går ur slalom efter 10 pinnar..)

Lika bra att slå fast allt som ens hund faktiskt inte kan (ja, ja nu tänker jag ju inte positivt enligt klickerfilosofin, nej tvärtom faktiskt..)

Klart att det är,  självklart att det är hundens fel .. eller?

Det är ju ganska skönt faktiskt, att kunna säga att ens hund nog ändå inte klarar det.. att det är hunden som är rädd för gungan.. hunden som inte har ork att klara tiden.. trots att man ju tränat så himla mycket på just detta!!

Varför är det skönt säger ni?? Jo, men det är ju en så bra ursäkt för att slippa ransaka sig själv! Det är ju lättare att låtsas som ingenting och att slippa ta tag i VARFÖR det är som det är. Lättare att säga att hunden inte kan än att faktiskt våga tro att den KAN! Att slippa lägga ner så mycket tid och engagemang som behövs. För det är väl ju ändå ingen idé?

Men.. i stället skulle man ju kunna tänka att det går att träna så det fungerar. Att det egentligen är föraren som inte kan.. dvs det är ju ärligt talat oftast inte, eller aldrig,  hundens fel. Det är kanske lättare att säga att det är hunden som inte orkar springa tillräckligt snabbt när sanningen nog är att du själv inte tränat hundens kondition tillräckligt bra. Att säga  ”hunden är så rädd för gungan så den kryper upp så det är ingen idé för det kommer aldrig att gå i alla fall..” i stället för att ta ansvar för situationen och erkänna att man helt enkelt inte tränar korrekt eller tillräckligt mycket… nej.. det blir alldeles för jobbigt att ta tag i ……… Skyll på hunden i stället… Om man ändå tycker att man tränat så ”himla mycket” så har man nog inte tränat tillräckligt ändå  om hunden ändå inte klarar slalomingången, inte sitter kvar vid starten eller hoppar över kontaktfältet.

Nu var jag lite ironisk i raderna ovan men jag kan inte förstå dem som år efter år skyller på sin hund när det uppenbarligen är för lite el. inte tillräckligt bra träning som är orsaken. (ni som läser detta och verkligen VERKLIGEN gjort allt fast det inte fungerar ändå behöver inte bli sura nu och inte ta åt er av detta, men kanske ändå att ni inte hittat rätt nyckel ännu?)

Ok.. det kanske gick bra att ”blunda lite” i klass 1  men när du är uppe i klass 3 och ändå står där fortfarande och skyller på att din hund nog var lite trött i stället för att lägga ner tid på  konditionsträning el. jobba med motivation, eller fortfarande hoppas att det blir ”rätt” domare som är ”snäll” vid kontaktfälten i stället för att träna så kontaktfälten verkligen fungerar, så är det dags att inse fakta. Man når inte sina mål om man inte är beredd att kämpa för det, ingenting kommer gratis och det är INTE hundens fel!

Som en känd hundtränare brukar säga:” Din hund är en spegelbild av din egen förmåga som hundtränare”  Så sant och ack så smärtsamt.. Jag skulle vilja lägga till.. ”och en spegelbild av DIN egen vilja, ork och motivation” .

Att börja tänka sanningsenligt och leta efter de verkliga orsakerna till problemen är första steget för att nå sina mål. Sedan att våga tro på både sig själv och sin hunds förmåga. Det gäller bara att hitta rätt verktyg. När man börjar tro att ens hund faktiskt KAN , och inte skyller ifrån sig längre, så kan man också börja jobba för det fullt ut.

Jag? jo.. alla har väl gjort sina misstag… hmm...

En intressant diskussion som fastnat lite i tankarna är fart kontra sväva svängar. Titta på VM-hundarna, en hel del har inte supersnäva svängar men har ändå bra tider.

När vi tränar mkt på att få till kortast möjliga sväng.. hur mkt tappar hunden av sin fart då egentligen? Viktigt är väl då att jobba mest på att hålla uppe farten men  lägga in några sekvenser med några få riktigt snäva svängar i ”farten”. dvs inte stå och traggla med svängar i låg hastighet under en längre stund. Något jag ska testa med mina hundar är att ta tid då de springer i en släppandebana mot en matskål och registrera hastigheten per sekund. Visst ser man ju att det går fortare än på tävling men hur stor är skillnaden egentligen?

Hur mycket snabbare kan hunden med andra ord springa även på tävlingsbanan med rätt motivation. ok.. man få ju självklart tänka på att det är svängar och svårigheter på vägen men man får i alla fall en fingervisning. Sedan är nästa steg att fundera över…

..VAR på banan jag måste öka farten, el. tvärtom. var brukar vi förlora tid? Hur mkt tjänar man egentligen på att sätta hunden vid start  el. springstarta? Svaret kanske förvånar om man testar detta flera gånger på samma kombination/bana.

Visst,  jag har varit snabb att lusläsa allt om nya ideer och trender inom agility, men just denna typ av sväng har jag av någon anledning inte gett mig på än.. Kanske för att den påminner om blindbyten som jag också inte riktigt tränat eller  riktigt haft motivationen att träna på.  Men visst ser det snyggt ut när denna sväng sker med fart och precision i perfekt harmoni med hunden. Bestämde mig för att läsa in mig och studera massor av filmer om just Jaakko-svängen. Något måste jag hitta på med Deus för att tighta till hans svängar..

Vilka fördelar har den?

Jo som en metod att markera en snäv sväng för hunden är den suverän om den utförs korrekt vill säga (som allt annat..) Jag har tex tidigare ofta använt POLE för att få med mig hunden tight i en sväng om den ska över ett hinder och fortsätta med mig på samma sida efter hindret eller bara följt med hunden och försökt hålla den nära mig i svängen. Med Jaakkko blir det tydligare, mer distinkt att ”oj, här händer det något!” för hunden och hunden uppmärksammas mer på vad du gör så att den inte hinner hitta en egen linje som verkar roligare..

En del vill likna Jaakko svängen med den gamla lydnads vändningen eller tyska svängen där man vänder mot hunden i 180-graders svängen i stället för ifrån den.

Här kan ni läsa om lite skillnader mellan Lisa svängen och Jaakosvängen..  på bloggen i ”En skogstokig sida”

Ni kan se några exempel här på Annas blogg pudelbus: Vad är en jaakkosväng?

Läs lite till på : Johannas hundar: Johannas jakkoskola

Här kan  i se hur den utförs i lydnad: Jaakkosväng i fritt följ

En Jaakkosväng i:  rallylydnad

Som tur var är det väl sällan som allvarliga olyckor inträffar på agilitybanan! Oftare handlar skador om förslitningar och sträckningar eller vrickningar och töjningar i leder och muskler. Det kan vara nog så allvarligt förstås fast måhända inte lika dramatiskt. Snäva svängar, snabba rörelser, tvära inbromsningar tar hårt på kroppen och om hunden inte är förberedd fysiskt för detta kan det lätt leda till skador av olika grader.
Det är viktigt att känna till hur man tränar sin hund på bästa sätt och hur man förbereder sin hund för arbete och tar hand om den efteråt.

Träning kan bestå av många saker men här menar jag i första hand den fysiska aspekten, även om mental träning eller bristen på denna kan leda till följdverkningar även fysiskt, exempelvis genom att stress kan leda till magsår.  Genom att träna allsidigt kan man minska risken för olika typer av skador. Tränar man tex hundens balans på olika sätt så det främjar koordination och muskler kan man minska risken för att hunden råkar trampa snett eller tappar balansen i en plötslig svårt sväng i hög fart.

Uppvärmning och nedvarvning är en betydelsefull del i det förebyggande arbetet mot skador.  Men om man faktiskt är väldigt noga med det så kan skador förstås inträffa pga andra orsaker. Några saker som kan öka skaderisken är tex. hundens anatomi, tidigare skador, övervikt, dåligt underlag och felaktig eller oregelbunden träning. Om man tränar för länge och hunden blir trött ökar också skaderisken.

Det är bra om valpar och unghundar tidigt tränas att röra sig på olika sätt och använda sin kropp i olika situationer som främjar rörelseförmåga, balans och styrka. Men självklart ska man ändå ta det försiktigt så att inte tillväxten rubbas. Valpen bör tränas på ett naturligt och varierat sätt, så att den är van vid det sedan som vuxen. Det gör man bl.a. genom att den får röra sig över olika underlag ute i naturen.

Så mitt enkla tips förutom att man ska  träna hunden väl både mentalt, tex att klara stressiga situationer, och fysiskt till god styrka, kondition, smidighet och uthållighet, är att utnyttja promenaderna till max genom att låta hunden gå vid sidan av stigen, över snår och backar, i sand och över högt gräs, i vattenbrynet på stranden och runt träd och buskar.  Och inte minst: håll hunden i ett bra hull

Åhh… jag har lite dåligt samvete vad gäller blindbyten… På våra träningar brukar det vara rätt kul att se vilka olika typer av byten varje ekipage gör. Det blir ju oftast så att man väljer det man är bäst på, kan bäst.. istället för det som man kanske egentligen borde träna på av det man är.. hrmm.. mindre bra på Jag brukar kunna få till mina bakombyten bra. Det som fungerar något mindre bra än jag själv önskar är framförbyten och minst bra.. blindbyten. Någon uppmärksam person kanske noterar att det skrev jag ju om en annan gång. Jag skulle ju träna mycket mer på blindbyten. Men.. när man tränar i grupp har man inte alltid så jättemycket tid på sig att lösa banan och för att inte ta för mycket tid från andra så väljer man det man ”kan”. Dumt! Men grejen är att jag verkligen VILL kunna vara toppenbra och smidig och snabb och bara självsäker på blindbyten. Så, då krävs ju faktiskt att man lägger ner massa tid på att träna blindbyten också. Jag minns att Jenny Damm verkligen lät mig slita med denna övning en vårdag för länge sedan.. jag tränade blindbyten och att verkligen placera mig bra och och springa foooortare!!! Speciellt för att hinna med blindbyten på rätt ställe. Här kan man lägga in flera blindbyten . Jag vill främst kunna göra det riktigt bra på ”staketet” el. serpentinen från 2 till 4.

Just nu planeras höstens föreläsningar:

Föreläsningarna bygger på varandra och du får ut mest om du går på bägge, men om du har en bra grund redan inom området så kan du vara med på enbart fortsättningsföreläsningen på  om du önskar.

sön 7/8 -11  kl. 18.00 ”Klickerträning grund”:  Obs, endast teori utan hundar. 100kr. minst 15 åhörare.
Innehåll: Vad är klickerträning? -Historik och metoder. Hur lär hundar? – Inlärningspsykologi och hundens förutsättningar . Hur gör vi? -Mekaniska färdigheter -hur klicka in hunden -att tänka på

sön 28/8-11 kl.18.00 ”Klickerträning forts” Obs endast teori utan hundar. 100kr. minst 15 åhörare. 
Innehåll:  Vikten av observation, att forma ett beteende, signaler, få flyt i beteenden, fart, beteende kedjor.

Anmäl ditt intresse via formuläret nedan. Jag tar kontakt med dig sedan för att bekräfta att du fått en plats.

Senare planeras fler föreläsningar i höst enligt nedan men jag har inget datum än, du kan ändå göra en prel intresseanmälan så jag ser vilket intresse som finns.

” Massage och Friskvård för hunden” , massagens nytta och effekter för friskvård el rehabilitering, uppbyggnad och underhåll av hundens fysik och kondition, uppvärmning och nedvarvning efter träning,

”TAG-teach”, ”klickerträning för människor!

skicka intresseanmälan via formuläret nedan!

Vid föreläsningarna håller jag till nära Sätila Centrum (4.5 mil från Göteborg/Borås)  i Sysalen , ingång gröna dörren.
Adress: Björlandavägen 11,  511 69 Sätila,

En kort bana som passar perfekt för att träna flyt och fart och dessutom kunna släppa sin hund på banan dvs självständighetsträning! Funkar den bra så passa på att testa ett varv bakifrån också från nr 17 till 1.  Jag brukar låta hunden ta vägen mellan 8 och 9:an efter 9:e hindret för att inte få för sned ansats upp på balansen, vad tycker ni?