Varför vissa hundar är mer benägna till rädslor
och aggressioner än andra finns det olika teorier
om. Studier av MH-beskrivningar antyder
att benägenheten att bli rädd eller arg är nedärvningsbar.
Etologen Kenth Svartberg framhåller
att även hundens erfarenheter, liksom
olika miljöfaktorer och inte minst hundägaren
själv har stor betydelse.
– Man vet att hundar som under sina första
månader i livet har liten social kontakt med
människor löper ökad risk att bli reserverade,
rädda eller aggressiva.
En intressant fråga är om valpens beteende
kan förutsäga hur hunden kommer att bli som
vuxen.
I en delstudie i forskningsprojektet
”Aggressivitet och social rädsla hos hundar”
fick 36 sjuveckorsvalpar genomgå ett valptest,
designat för att avslöja olika former av rädsla.
Valparna utsattes bland annat för fasthållning,
isolering och överraskande ljud.
Forskarnas analys visade att valparnas
beteende följde ett mönster: vissa valpar var
ängsligare och visade detta genom att pipa eller
gnälla när de upplevde testsituationen som
påfrestande, andra stod eller hoppade mot
sargen för att komma ifrån testplatsen. Ytterligare
andra tycktes vara mer nyfikna än rädda
och undersökte testarenan aktivt.
Slutsatsen blev att valpar kan ha generella
beteendestrategier för hur de hanterar påfrestande
situationer redan vid sju veckors ålder.
Om de behåller sina beteendestrategier in i
vuxen ålder – och om dessa därmed kan anses
vara en del av hundens personlighet – ska
studeras i kommande undersökningar.
Olika

Källa:  eliza kajanus, Så påverkas hunden av aggression och rädsla

Gör vi människor sådant som vi själva har något att vinna på? Eller rättare sagt BARA det vi har något att vinna på?
Först:  Om man talar om hundar så är många forskare ense om att hundar och andra djur helt enkelt väljer att göra de beteende som de vinner något på. Ett beteende som lönar sig dvs leder till något som hunden vill ha eller till välbefinnande, alltså en positiv känsla.  Och de beteenden som helt enkelt leder till negativa upplevelser och känslor tenderar att minska i frekvens eller upphöra.
Med andra ord om hunden inte vinner något på sitt beteende så slutar den med det.  Eller så utför man ett beteende för att slippa negativa konsekvenser som ex ett straff.

Lite mer kontroversiellt kan det vara att dra dessa slutsatser för oss människor..
Jag hörde en intressant diskussion på RiX FM angående detta ämne. Man påstod å ena sidans åsikt att vi visst kan göra saker bara av vårt goda hjärta, inte alltid för egen vinnings skull. Bara för att vi är ”snälla” helt enkelt. Medan man å andra sidans åsikt menade att vi visst, liksom andra djurarter, gör det som ger oss någon vinning. Exemplet man använde var att en person hjälper en annan med ett ärende.
Efter en del tvära kast och bestämda åsikter i frågan kom ena sidan fram till att man gör ngt snällt mot andra helt osjälviskt för att det helt enkelt känns bra… genast kontrade andra ringhörnan med att ”ja! Man gör det för sin egen skull! Just därför vinner man ju något själv på att vara snäll,  för att det känns bra. Då har man själv vunnit något på detta”  Man har själv fått en positiv känsla genom sitt beteende.

Den efterföljande tanken som diskussionen gav var: är det då så att vi aldrig frivilligt gör något som INTE ger oss positiva känslor, eller som vi absolut inte har något att vinna på? Hmm.. Om vi känner oss tvingade att göra något då? Gör något bara för att någon annan kräver det av oss?? Njaa… i det fallet så känner vi väl oss inte särskilt positiva till själva uppgiften vi ska utföra men en viss vinning har vi väl? Jo att kanske slippa buttra miner eller tråkiga kommentarer, tjat eller ilska som vi annars riskerar att få om vi INTE gjorde det som krävdes…
Eller att det iaf känns bra att ha gjort någon annan nöjd.. Alltså även om vi känner oss tvingade så kan vi känna att vi vinner något. Vi gör det inte med glädje, och vi gör det inte igen frivilligt kanske men vi gjorde det ändå..
För att skruva åt det lite mer:  Ibland gör ju även människor saker för att slippa något straff. Åh.. hur många barn har inte städat rummet el tvingat i sig maten för att slippa ett sk  ”straff” tex. att inte få titta på TV el inte få ngn efterrätt… Alltså igen: Gör vi någon gång något som vi inte alls vinner något på???

Vad tycker ni?

Hur många gånger har man inte skrikit HÅLL TYST!! ..tyvärr.. åt sin hund när den skäller? Fastän att det ironiskt nog är rätt verkningslöst eftersom att det är ett naturligt beteende för en hund att stämma in i skällandet, det är ett gruppbeteende.

Tänk bara då du har flera hundar.. skäller en så börjar de andra fast de inte ens vet varför den första skäller. Det händer ofta med mina hundar.

Som professionell hundtränare måste man kunna särskilja sin egen sinnesstämning från ljuden och i stället producera ljud som framkallar den reaktion vi vill ha. Dvs vill man ha en tyst hund ska man säga ”tyst” lugnt och mjukt. OM hunden skäller så mkt att den inte är kontaktbar så måste man först försöka avleda den på ngt sätt.

I agility försöker jag tänka mkt mer på hur jag säger saker,enligt hur biologiska principer påverkar djuret.  Hur högt , lågt, snabbt eller långsamt jag säger orden. Försöka vara konsekvent med ljuden så de ger den reaktion jag vill ha. Fast det är inte lätt alltid!

”Det viktiga är inte vad du säger utan hur du säger det”…..

Tex. så förknippar Izor sitt namn med belöning när jag säger det i ett visst ljust men lugnt tonläge. (eftersom jag oftast låtit så när jag gett godis) Likadant med ett ljust  ”DUKTIIIIG” som får honom att slicka sig om munnen. Det borde jag tänka på mer och försöka använda samma tonläge när jag vill få honom närmare mig på en bana.

Enligt språkforskning så utlöser vissa ljud biologiska instinkter. EX. upprepade korta ljud ökar aktivitet medan ett enda ljud motverkar (dämpar) aktivitet. Därmed ökar farten om vi tex. säger ”fram, fram , fram” I stället för att säga ”Fraaaaammmm” en gång. När vi sitter bredvid en hund som vi vill lugna säger vi ofta ”Luuugn” mjukt och sakta helt naturligt.

Så vad kan vi lära oss mer genom det för agilityn. Jo, om jag vill att hunden ska öka farten ska jag använda korta upprepade ljud.  Ex. om jag vill ge extra hjälp att få upp (modet och)farten för en hund som normalt är lite försiktig när den ska springa upp på balansen eller gungan så ska jag säga ”Gungan, gungan, gungan” i stället för ett utdraget ”Guuuungan” som i stället är dämpande (lugnande… och visar med all tydlighet att matte också tycker gungan är lite otäck) Fortfarande är det inte själva ordet som är det viktiga utan hur du säger det och om ljudet upprepas.

Om jag vill att hunden sansar sig lite (ok.. att den ev. ska sakta av lite för att inte rusa fram när den ska klara en svår sväng) så ska jag säga något lugnt en gång ex. namnet  el. en signal ”sväng”. Har du problem med en hund som tappar fart i svängar eller serpentiner ska du ju göra tvärtom.

För att göra detta ännu ”krångligare” så får man ju inte glömma bort att även tonläget påverkar hunden mkt. Ett mycket dovt ljud uppfattas som dominant och ett mycket ljust som undergivet. Så om du använder ett mörkt ljud så uppfattar hunden dig som auktoritär och kan reagera med att bli undergiven.. med risk för att den sänker farten…

Så självklara saker men ändå så lätt att glömma bort att använda sig av konsekvent. Framför allt lätt att glömma bort att verkligen använda sig av det för att få de reaktioner man vill ha.

Man kan ju börja med att lyssna på varandra när man tränar och se (höra) om man använder sina ljudsignaler på ett logiskt sätt.

Vintern passar utmärkt för att titta igenom filmer från egna agilitylopp under året. Det finns ju mkt man kan analysera gällande handling osv men glöm inte att LYSSNA också på VAD du säger, NÄR du säger det , och HUR.

Bestraffning kan vara effektivt för att

omedelbart stoppa ett beteende men har

bieffekten att den som bestraffar ofta

förknippas med obehaget vilket gör

individen avogt inställd till bestraffaren.

(genom klassisk betingning).

• Är bestraffaren eller det bestraffande inte i

närheten återkommer ofta beteendet.

Se fler tydliga förklaringsmodeller på : källa: Katz KBT-konsult AB

Jean Donaldsson skriver i sin bok ”The culture clash”  om skällande, att hundar skäller när de vill något… inget nytt där förstås… men.. de testar ju olika beteenden för att se om något av dem hjälper.

Skällande ger vanligtvis omedelbart resultat hos människor (för att de reagerar)  så då förstärks det vanligen snabbt.

Första regeln för att bli av med skällandet enligt Jean: Om du INTE gillar skällandet: SLUTA förstärka det genom att ge uppmärksamhet åt det ex. genom att öppna dörren, släppa ut hunden från buren etc. Punkt!

INGA MEN!

Ignorera hunden när den skäller för att få något av dig. Hundar som förstärker sig själva med skällandet får man försöka avleda på något annat sätt först.

Kom bara i håg att om den är van vid att du har reagerat tidigare på skällandet så kommer beteendet att ÖKA, dvs hunden skäller ännu mer ett tag, det blir värre innan det avtar.

Beteendet har en tendens att öka först.  Fenomenet kallas ”extincion burst”.

Vi råkar också ut för detta ”fenomen”. t.ex. om du ska åka hiss och det inte händer något när du trycker på hissknappen för att få hissen till den våning du befinner dig på. Inte går du till en annan hiss direkt. Automatiskt börjar du trycka mer och mer och kanske även lite hårdare på knappen för att se om hissen verkligen inte fungerar innan du till slut ger dig. Ditt beteende har ökat innan det avtog.

För skällande borde gälla att lära hunden att det i stället lönar sig att vara tyst. Alltså måste vi uppmärksamma hunden mer när den är tyst och lugn.  Typiskt är även fallet då vi har vår hund med oss i en lokal ex. en kurs då hunden ska ligga stilla tyst bredvid oss. Om hunden då blir otålig och börjar gnälla, vad gör vi? Jo, då klappar vi om den och har på detta sätt visat att den får uppmärksamhet för gnällandet….. När vi i stället borde ha klappat den redan innan då den var tyst.

Vanliga fel är ju också att förstärkningen får för låg frekvens och att vi har för dålig timing. Ofta så belönar vi något annat än vi tänkt oss utan att veta om det. .

Alla hundar kan bli farliga för människor, fast på olika sätt och i olika grad. De hundar som samhället mest reagerat mot är för nuvarande olika pit-bull raser.
Det finns många hundar som misstas för att vara en pit-bull så tyvärr får den rasen en del orättvisa beskyllningar för att orsakat skador.
Tidningar skriver ibland lite snabbt att det var en Pit-bull attack fast det senare visade sig vara allt ifrån blandraser, Chesapeake Bay Retrievers till labradorer…

De hundar som korrekt är Pitt-bulls är av rasen: American Pit Bull Terrier men även American Staffordshire Terrier och Staffordshire Bull Terrier räknas som Pit-bull i allmänhetens ögon.
Massmedia har här ett stort ansvar för att göra en korrekt beskrivning av vilken ras det egentligen är som menas för att inte vissa raser ska få stå som skyldiga även för attacker som utförts av andra raser.

De flesta attacker utförs av hanhundar, en tredjedel av attackerna utfördes av hundar gemensamt i par el. grupp. Många hundar skulle inte utfört en attack om de varit ensamma men flockmentaliteten bidrar då till attacken. Detta kan jämföras med att en del hundar bara visar aggressivitet mot andra hundar el människor när de är tillsammans med sin ägare och ..inte sällan.. när de är kopplade (känner kontakten med ägaren )

The American Temperament Testing Society (ATTS) testar årligen många hundar ang. deras benägenhet att utföra en aggressiv attack vid olika retningar.  De anger hur många av hundarna i en viss ras som klarat av retningarna vid tester  (jag känner inte till hur testerna gått till..) utan att ha utfört något bitattack, antalet godkända hundar anges i procent -ATTS efter rasens namn. Enligt dem står dessa raser nedan för många bitattacker som utförts mot människor i USA, men det finns ju ännu fler raser som faktiskt utfört bitattacker mot människor. det är främst barn som drabbats och blivit bitna av hundar, oftast är det mycket små barn som blivit dödligt skadade och då har de oftast drabbats när de lämnats ensamma med hunden. Det finns många typer av hundaggression, en är s.k. mataggression. Föräldrar bör se till att barnen inte är ensamma med hunden när den äter, speciellt om den visat upp vaktbeteende och hotsignaler vid matskålen.

Exempel på raser som i högre grad än genomsnittet blivit involverade i attacker mot människor.

Airedale Terrier ATTS – 76.5%

Golden Retriever ATTS – 83.6%

Akita ATTS – 72.9%

Boxer ATTS – 84.7 %

Alaskan Malamutes ATTS – 84.1%

Bull Mastiff ATTS – 75.5%

Chow Chow ATTS – 69.3 %

Pomeranian ATTS – 75%

Chesapeake Bay Retriever ATTS – 85.9 %

Briard ATTS – 80 %

Schäfer ATTS – 82.8 %

Doberman Pinscher ATTS – 76.5 %

Bulldog ATTS – 68.3 %

Grand Danois  ATTS – 78.6 %

Rottweiler ATTS – 82.3 %

Yorkshire Terrier ATTS – 80 %

Australian Shepard ATTS – 79.2 %

Rhodesian Ridgeback ATTS – 76.5 %

Samoyed ATTS – 78.7 %

West Highland White Terrier ATTS – 86 %

Numera har jag  funnit en del inspiration hos några av de bästa hundtränarna i Sverige, inom agility: Jenny Damm, vars handlingstil passar mig och mina hundar väldigt bra.

Inom lydnad och etologitänk är Kent Svartberg en av dem som bidragit till mer fördjupade kunskaper.

Jag var på en studiedag där Kent föreläste om bl.a. ”rasnycklar”, tävlingspsykologi och hjälpte oss att koppla den senaste forskningen till praktisk träning med hundarna.

Idag när jag tränar agility eller klickerträning tänker jag mycket mer på hur hunden tolkar situationer och varför den reagerar som den gör.

Några ord som Kent sa har dykt upp i mina tankar just nu:

För att få ordning på mina vänster-höger kommandon som jag inte får signalsäkra utan att använda kroppsignaler: Jag vill kunna minska ner på mina hjälper för att det ska funka på banan.

Kent sa:

Om att kunna minska på hjälper:

-Minska ner successivt i små steg

-Variera mellan hjälp och utan hjälp

-Ta bort hjälp men acceptera kvalitetsförsämring.. jobba upp igen med kriterier

Om belöningsträning:

-Målet är att hunden ska veta VAD den får belöningar för, och VILJA göra rätt.

Jag vill få snabbare kontaktfält..

Kent sa:

-Fråga dig vilka utföranden som ska belönas..

-Om man bara belönar de bästa prestationerna finns risk att hunden tappar motivationen..

-Om man använder utebliven belöning för de sämsta prestationerna?.. Kan bli för mkt belöningar..

-Belöna i stället allt över genomsnittet!.. En del hundar får belöningar för vad som helst vilket inte förbättrar kvaliteten..

Om att hunden ska kunna prestera lika bra fast den VET att jag inte har godis med mig på banan..

Kent sa:

-Hunden ska kunna prestera lika bra på tävling som på träning.. Oftast gör vi felet att bara använda hjälper som vi inte får använda i tävlingssituationen.

-Etablera tävlingsmässiga belöningar vid sidan av andra -använd dem för att bekräfta ex. träning:  mkt beröm/social belöning före godis, tävling: mkt beröm/social kontakt.. men inget godis.

-variera belöningstillfället, ibland när hunden är på väg att börja, ibland mitt i , ibland efter prestationen.

-Träna i tävlingslika situationer!

-Överträna, lär hunden att klara av att prestera i ännu svårare situationer..  (hmm ska jag träna på 14 pinnar i slalom.. 30 hinder i en bana…?)

Ang. rasnycklar..

-Försök förstå hunden, Hur lär sig just den här hunden? Det finns inget ”måste” förutom att man måste ta reda på vad som fungerar på just den hunden..

Risk att tänka på:

-Hunden kanske får utföra sådant som den inte är vältränad på (under tävling) med risk för att den blir besviken och/eller frustrerad..

Resultat= att hunden presterar sämre på tävling än på träning!! (man ska inte börja tävla för tidigt…)

Enligt nyhetssidan Sciencedaily kan det vara så att så många som 1 av 3 av dem som drabbats av cancer skulle kunnat undvika detta om de hade minskat intaget av fettsyran omega 6 och antalet kalorier de får i sig  (Hänvisning till en undersökning: 2010 av Institute of Food Technologists (IFT) Annual Meeting & Food Expo®.)

Omega 6 finns i en rad näringsämnen ex. i rött kött. Förväxla inte omega 6 med omega 3 som tvärtom anses minska risken för speciellt prostatacancer. Omega 3  fettsyran i fiskolja anses dessutom inflammationsdämpande.

Enligt undersökningen så har överviktiga hundar en lägre produktion av ett viktigt hormon, Adiponectin , ett hormon som visat sig hämma cancercellernas tillväxt. Man rekommenderar att man minskar på kaloriintaget, speciellt genom att minska på sockerintaget. Socker är inte bara en riskfaktor för att utveckla övervikt, det bidrar dessutom till att gynna cancertillväxten genom att ge den näring.

Jag skrev ett tidigare inlägg ang. cancerstudier, se: Studier av hundcancer kan hjälpa människor.

och även ett inlägg om : andra orsaker till tumörer?

Detta tycker jag är så intressant och viktig kunskap så jag vill sprida information om denna bok som Canis ger ut.

Boken heter:

Hundars och vargars beteende

(Freddy Worm Christiansen)

Så här skriver Canis om boken:

I denna bok om hundars och vargars beteende presenterar Freddy Worm Christiansen helt nya kunskaper och insikter. Dessa baseras på författarens forskning och egna erfarenheter, samt på en stor mängd litteratur. Eftersom
hundens och människans relation sätts in i ett helt nytt perspektiv är betydelsen av detta banbrytande.

Boken består av tre delar och diskuterar särskilt ett antal stora missförstånd som har inneburit att man behandlat hundar på ett olämpligt och ovänligt sätt. Det har också medfört att många hundägare fått problem med sina hundar och att många hundar avlivats alldeles i onödan.

Del 1: Här fastslår författaren att vårt sätt att se på aggressivt beteende hos hundar är felaktigt. Han presenterar en okomplicerad och biologiskt förankrad förklaring, som bygger på fenomenet äganderättszoner. I tre enkla koncept finns svaret på hur vi ska få färre aggressiva hundar.

Del 2: Nu rådande teorier om ledarskap och ledarskapsregler i samvaron mellan hund och människa är helt förkastliga. Författaren beskriver ingående dessa termer och fastslår att de enbart bygger på missförstånd. Istället bör man fundera över vad begreppet en ansvarsfull hundägare innebär.

Del 3: Tolkningar av hundens signaler och beteenden har inom hundvärlden drivits alldeles för långt. Författaren analyserar en lång rad vanliga och grundlösa uppfattningar om varför hundar gör på ett visst sätt. Han ger istället förslag till mer välgrundade förklaringar.

För att inte signaler om ”bestämmande” ska
utlösa flykt eller aggression måste hunden ha
en trygg relation med sin människa /

Hur är man en trygg matte eller husse då?

– žNära social samvaro ž• Undvik plötsliga utbrott ž• Empati ž• Sträva efter förståelse i

kommunikationen

ž• Stötta i trixiga situationer ž• Ta ansvar i svårare situationer ž• Relationen består trots žseparation/ref. genom föreläsning av Kent Svartberg

Där finns ingen tydlig gräns mellan operant och klassisk inlärning!!!! Man kan likna det vid att man hela tiden tränar med Pavlov på ena axeln och Skinner på den andra.