• Tänk på att variera plats och miljö under betingningen, så vi inte betingar klickern med något annat än vi tänkt oss.
• Definition av begreppet ”inlärt beteende”: När ett beteende är förutsägbart är det inlärt, om beteendet ej är förutsägbart så är det ej inlärt.
• För varje gång hunden får möjlighet att göra ”fel” så ökar sannolikheten att ”fel” beteendet uppstår igen
• Viktigt med variation på belöningarna för att de inte ska tappa i värde
• En bra tränare är duktig på att sätta rätt kriterier
• Försök undvika att använda belöningar som ”muta” att locka med, det tar bort hundens fokus från det den gör, den är inte medveten om sitt beteende på samma sätt och det ger sämre inlärning.
• Signal ska ej betyda krav, det ska betyda ”här finns en möjlighet till belöning”
• Om dina signalord har blivit ”förgiftade” dvs förknippade med negativa känslor hos hunden pga för hårda krav: BYT signalord!
• Absolut stimulus kontroll: Hunden ska inte alls utföra beteendet om den ej blivit tillsagd/fått signal för det.
• Om hunden blir stressad av klickerträning så beror det oftast på att man är dålig på att sätta rätt kriterier och dålig på att sätta signaler på beteendet.  Tänk på att även miljön kan vara en signal som hjälper hunden.
• Var stilla precis när du klickar så att inte dina rörelser blir förstärkande för beteendet.
• Likaväl som vi ska veta VAD vi ska klicka för så ska vi veta vad vi INTE ska klicka för.
• En hög frekvens av förstärkning minskar störningskänsligheten
• Var noga med att tänka efter vad en signal ska stå för. Ska den betyda att hunden ska utföra en rörelse? Upprepa rörelsen tills den får en ny signal? Eller ska rörelsen pågå till ny signal ges?
• Tänk verkligen efter HUR beteendet ska utföras, ex. att sitta från stående är inte samma beteende som att sitta från liggande. Ofta har vi bara en signal som betyder positionen fast det är 2 olika typer av rörelser som ska läras in.

”Du skall vara trogen ditt handlingsssystem”  så säger t.ex. Eva Bertilsson från Carpe Momentum .  Självklart och tydligt! Och jag har inga protester mot det.

Men det man kan tillägga är väl att det inte innebär att man måste följa en viss persons handlingsstil till 100%.  Även om någon påstår att man använder sig av någons stil så har man oftast några personliga signaler som skiljer sig fast man inte är medveten om det.

Det är ok bara man själv är konsekvent med sina signaler.

Man ska träna så noggrant som det bara går på att bli tydlig med sina signaler och att få hunden att förstå dessa.

Hunden ska inte behöva bli tveksam på hur den ska agera vid ett hinder eller en viss sektion.   Det händer ju att man tar till ”luringar” på banan för att underlätta vid en viss passage.

Något jag själv haft svårt för är att få hundarna att springa rakt förbi en tunnelingång och ta den bortre i stället, om jag inte ger signaler om att vi i stället ska ut från tunnelingången en bit i stället.

Hade jag tränat lika mkt på det som på slalom och kontaktfält hade det troligtvis inte varit några problem.

Susan Garret säger med bestämdhet att man inte ska använda sig av signaler som t.ex. att locka till sig hunden åt ”fel” håll innan om den sedan egentligen ska svänga åt andra hållet. Greg Derret tycker att man ska lägga ner väldigt mkt tid på grundträning, ex, ska hunden kunna cirkelarbete, förstå alla enskilda uppgifter innan man börjar tävla.

Vem av dessa håller jag inte med??

Jag håller inte med Susan Garret, eller åtminstone inte helt. När det gäller tunnelingångsexemplet ovan så vill jag följa regeln fullt ut, för att inte förlora tid på banan .

Så jag tränar på att hunden aldrig ska svänga ut (in till tunneln vid sidan av oss) om jag har armen rakt fram eller intill kroppen. Och den ska alltid svänga ut om jag håller min arm ut åt sidan.  Så enkelt egentligen men ändå så svårt ..bara för att man helt enkelt inte tränat på det tillräckligt.

Jag har en jättestor vind där min lilla balans ska flytta in nu under vintern men där ska även min tunnel (billigare IKEA variant..) stå och minst en stund per dag ska efter vintervilan ägnas åt att träna på signalerna.

Greg Derrets filosofi om grundträning håller jag med fullkomligt nu. Det gjorde jag inte i början av agilitykarriären då jag inte var lika medveten om grundträningens betydelse för framgångar på tävling. Det var ju så roligt att komma igång med tävlandet.

Men en invändning har jag även mot honom…

jag tycker inte att hunden måste kunna kampa innan den får tävla. Självklart är det bra som belöning eller för att ”tagga upp” hunden innan den ska in på banan och vi tränar på det trots allt.

Den ”agilitykändis” vars handlingsmetoder jag mest vill följa är Jenny Damm. Hon använder en del signaler som enligt vad jag kan se strider emot Susan Garret nämligen just regeln om att inte dra till sig hunden innan den ska åt andra hållet. Jag har fått mkt bättre bakombyten genom att följa Jennys metoder i stället.

Hon vrider axeln åt det ena hållet vid bakombyten och drar till sig hunden ngt innan den svänga åt andra hållet. Innan man blir lika duktig på det som Jenny så kanske man förlorar några hundradelar före hindret men hunden blir säkrare på vart den ska efter hindret.

Det är det bästa med Jenny. Hon är en av de allra duktigaste på att ge hunden tidiga signaler om vart hunden ska sedan.  Men vilken handlingsmetod man än väljer så kommer man inte i från att det krävs väldigt mkt arbete för att bli duktig på dem och få dem att fungera.

Se artikel om Greg Derret: http://www.hundsport.se/redaktionellt/agility_mapp/kronika_grundtraning.html

Det är väldigt viktigt att gå tillbaka  till grundträning ibland… nej nu ljuger jag .. det är viktigt att gå tillbaka till grundträning OFTA.

Hur ofta på en skala t.ex. har jag belönat min hund för att han tar ett hopphinder bra? För att han utför däcket korrekt?? hmm…. jämfört med belöningsfrekvensen på balanshinder och slalom så är det ALLDELES för få belöningar vid andra hinder.

Även om jag påminner mig själv och hur viktigt det är. Jag har anammat tankarna som Susan Garret delar med sig av i sin film Success with one jump där hon säger att ett hopphinder ska representera typ en ”miljon” i hundens ögon. Tänk dig själv, om du fick en 20:a varje gång du går till jobbet ( eller inget alls i värsta fall)  så skulle du inte utföra ditt jobb med någon större glädje …om du nu skulle gå dit alls..men om du en dag plötsligt får en miljon för varje arbetsdag så skulle du inte vilja göra annat än att jobba!!

Självklart springer även din hund snabbare och med mer entusiasm om det vet att det där hindret betyder chans på något väldigt speciellt!

Jag har gjort en översättning av Susans film för att det ska bli lättare för mig själv att träna enligt hennes metoder för grundträning .

Jag tar inte med så mycket just nu men här är några ex. på saker att tänka på:

Grundstenar att jobba med innan man går vidare:

• För att hunden ska tycka att det är roligt och ha en vilja att hoppa ett hinder måste man bygga upp hindrets värde för hunden. Hindret ska alltså representera något mycket värdefullt som hunden är villig att jobba för.
• Hunden måste få en förståelse för hur den ska hoppa, dvs. den måste få lära sig en teknik som fungerar
• Genom ”shadow-handling” dvs. cirkelträning på marken bygger man upp en förståelse hos hunden för hur den ska följa dina kroppsrörelser
• Starträning och att kunna sitta stilla vid start ska tränas innan hinderträningen påbörjas

Numera har jag  funnit en del inspiration hos några av de bästa hundtränarna i Sverige, inom agility: Jenny Damm, vars handlingstil passar mig och mina hundar väldigt bra.

Inom lydnad och etologitänk är Kent Svartberg en av dem som bidragit till mer fördjupade kunskaper.

Jag var på en studiedag där Kent föreläste om bl.a. ”rasnycklar”, tävlingspsykologi och hjälpte oss att koppla den senaste forskningen till praktisk träning med hundarna.

Idag när jag tränar agility eller klickerträning tänker jag mycket mer på hur hunden tolkar situationer och varför den reagerar som den gör.

Några ord som Kent sa har dykt upp i mina tankar just nu:

För att få ordning på mina vänster-höger kommandon som jag inte får signalsäkra utan att använda kroppsignaler: Jag vill kunna minska ner på mina hjälper för att det ska funka på banan.

Kent sa:

Om att kunna minska på hjälper:

-Minska ner successivt i små steg

-Variera mellan hjälp och utan hjälp

-Ta bort hjälp men acceptera kvalitetsförsämring.. jobba upp igen med kriterier

Om belöningsträning:

-Målet är att hunden ska veta VAD den får belöningar för, och VILJA göra rätt.

Jag vill få snabbare kontaktfält..

Kent sa:

-Fråga dig vilka utföranden som ska belönas..

-Om man bara belönar de bästa prestationerna finns risk att hunden tappar motivationen..

-Om man använder utebliven belöning för de sämsta prestationerna?.. Kan bli för mkt belöningar..

-Belöna i stället allt över genomsnittet!.. En del hundar får belöningar för vad som helst vilket inte förbättrar kvaliteten..

Om att hunden ska kunna prestera lika bra fast den VET att jag inte har godis med mig på banan..

Kent sa:

-Hunden ska kunna prestera lika bra på tävling som på träning.. Oftast gör vi felet att bara använda hjälper som vi inte får använda i tävlingssituationen.

-Etablera tävlingsmässiga belöningar vid sidan av andra -använd dem för att bekräfta ex. träning:  mkt beröm/social belöning före godis, tävling: mkt beröm/social kontakt.. men inget godis.

-variera belöningstillfället, ibland när hunden är på väg att börja, ibland mitt i , ibland efter prestationen.

-Träna i tävlingslika situationer!

-Överträna, lär hunden att klara av att prestera i ännu svårare situationer..  (hmm ska jag träna på 14 pinnar i slalom.. 30 hinder i en bana…?)

Ang. rasnycklar..

-Försök förstå hunden, Hur lär sig just den här hunden? Det finns inget ”måste” förutom att man måste ta reda på vad som fungerar på just den hunden..

Risk att tänka på:

-Hunden kanske får utföra sådant som den inte är vältränad på (under tävling) med risk för att den blir besviken och/eller frustrerad..

Resultat= att hunden presterar sämre på tävling än på träning!! (man ska inte börja tävla för tidigt…)

Jag  jobbar mkt med fartträning i olika former, viktigt, både med och utan hinder. Oj, vad jag har kämpat i början för att få upp fart i slalomet t.ex. men nu ser det bra ut. [superemotions file="icon_biggrin.gif" title="Big Grin"]

Några saker att tänka på för er som känner att er hund inte har bra fart på banan:

-Motivation! Se till att hunden verkligen är motiverad att springa fort, det ska löna sig. Hög kvalité på belöningarna alltså!

-Är hunden tillräckligt uppvärmd..? Tro mig.. många hundar är inte tillräckligt uppvärmda och uppmjukade innan de ska hoppa…

-Variera VAR belöningarna kommer, ex. före ett hinder, efter ett hinder, mitt i ett hinder! Det ska vara överraskande för hunden. Om hunden alltid är säker på att belöningen kommer senare efter hindret så kan farten bli lägre just i hindret ex. mitt i balansen..

-Fundera mer över hur hög hundens intensitet är vid starten, tagga upp den ännu mer med din röst och rörelser el. använd leksak.

- Vid fartträning ex. i slalom: Belöna endast de prestationer som når medelfart och över medelfarten. Belöna inte ett långsamt slalom.

- Ha tålamod, om du tränar precision, ex. ny teknikträning så kommer farten få ett bakslag, när hunden blir säkrare på sin uppgift så kommer den öka farten igen.

- Se till att beteendet är flytande! DVS är signalsäkert! = Görs på signal och fungerar i alla miljöer och i alla situationer! Då blir beteendet mer automatiserat för hunden och den klarar störningar lättare.. och kan koncentrera sig mer på att springa fort!

-Är du själv tillräckligt intensiv i dina signaler och rörelser? Förvänta dig inte att hunden springer i sitt fortaste tempo om du själv är lite okoncentrerad och seg…

-Vänta inte på hunden..  Låt hunden springa i kapp dig i stället i så fall, ta kommandot själv!

-Något annat jag själv gjort just i slalomet är att ha ett ljud, dvs en signal, som hunden associerar med fart! Varje gång mina hundar rusar omkring i vilt tempo när de leker och jagar varandra så har jag lagt på (gjort) ett ljud samtidigt.. (Pavlovs klassiska inlärning!) Det ljudet gör jag sedan varje gång när hunden utför slalomet

menar du så här?

Jag har tänkt mer på den grundträning som är nödvändig att återkomma till ofta för att det ska fungera riktigt bra på tävling…

..så jag fortsätter på temat grunder á la Susan Garret från igår och lägger till lite mer
om signalen ”armbyte”

Byte av arm som du visar vägen med ska betyda byte av linje dvs. hunden ska byta riktning. Varje gång du byter arm ska hunden tänka ”sväng åt andra hållet” Och din hund ska INTE tänka ”sväng” om du INTE byter arm. Alltså ska du byta arm vid varje framför byte och vid varje bakombyte och hunden ska då svänga/byta riktning på sin linje. Öva detta så mycket att hunden förstår att den alltid ska fortsätta framåt tills föraren gör ett armbyte. Men om hunden bara fortsätter framåt och inte uppmärksammar mina signaler? Det betyder att hunden inte lärt sig ordentligt att den ska byta riktning vid armbyte.

Övning för detta utan hinder:

Kasta iväg en leksak som vid föregående övning, farmför hunden men ha en annan leksak gömd i handen. Så fort hunden springer fram mot leksaken gör du ett framförbyte och hunden ska svänga in till din sida i stället. Belöna med handen på den sida hunden är.

1. Lägg till ett hinder framför hunden: När du vet att hunden driver framåt och byter riktning när du byter arm så ska du göra detta framför ett hinder. Sätt hunden som vanligt framför hindret, gå en bit fram bredvid hindret, kasta leksaken framåt i hundens riktning men parallellt med dig själv och låt hunden hoppa över och ta leksaken några gånger. När du är säker på att hunden driver framåt ska du i stället göra ett armbyte (framförbyte) när hunden hoppar och hunden ska vända in till dig i stället.

Tänk på: OM din hund inte värdesätter din belöning, försök då inte använda den belöningen för att få hunden att värdesätta hindret.

Det händer att hundar har svårt att sitta kvar, även på en agilitybana där man vill sätta hunden vid startlinjen för att kunna positionera sig bättre inför kommande hinder.

Det betyder att hunden måste kunna vänta tills den får ett startkommando av föraren. Det finns många olika typer av startkommando el. signaler som jag föredrar att kalla dem. Egentligen spelar det ingen roll vilket ord man använder men hunden ska förstå dess betydelse dvs att den får lov att starta, bryta sin sittposition och springa framåt.

En del hundar är så ivriga att få starta så de tjuvstartar. Hundar som ofta tjuvstartar har oftast lärt sig att det lönar sig genom att föraren kanske ”blundat” el. inte reagerat på tjuvstarten.

Får hunden lyckas med sin tjuvstart en gång så kommer den förstås försöka igen. Det är som att spela en enarmad bandit. Om man vinner en gång så kan man inte låta bli att spela och försöka igen…

Först måste man förstärka startlinjen, utan att hunden ens får lov att hoppa över några hinder. Det är viktigt att hunden får känna att den vinner något på att sitta kvar för att man ska lyckas. I början kan man bara säga åt hunden att sitta och om den sitter någon sekund vid din sida så ska man belöna med godis el. leksak. Undvik att säga ”nej” utan fokusera på det rätta beteendet.

Öka gradvis tiden och ditt avstånd till hunden, Börja lägga till ett hinder framför men låt inte hunden hoppa över ännu. Prova i stället att röra dig lite snabbare/ryckigare, belöna rikligt om hunden ändå klarar att sitta kvar.

Gå ofta tillbaka och belöna och gå sedan bort från hindret med hunden. I början bör du oftare gå åt ett annat håll , ex, bakåt med hunden i stället för att du går mot hindret igen. Variera var din belöning kommer. OM din hund tjuvstartar så låt inte själva hopphindret i sig bli en belöning, dvs att få springa fram och hoppa, speciellt inte i början innan du kan förutsäga att den lärt sig att stanna kvar. Risken är att den belönar sig själv genom att hoppa de gånger den ändå lyckats tjuvstarta.

Det är viktigt med daglig träning i minst några veckor och gärna flera omgångar varje dag. Men bara ett par minuter varje gång.

Något annat som många glömmer: Du ska även belöna att hunden lyssnar på ditt startkommando, belöna och var mkt entusiastisk när hunden startar på din signal. Alltså ska du sedan variera när du belönar, ibland när hunden sitter kvar , ibland när hunden kommer på din signal. När du tränar på en agilitybana ska du forsätta belöna ofta för att förstärka startbeteendet.

Var mkt noggrann med vad exakt hunden ska göra. Om den flyttat fram en liten bit medan du lämnade den så har den också ”lyckats” med sin tjuvstart om du inte tar tillbaka hunden till ”rätt” startposition. Kom ihåg.. om du slarvar själv en gång och låter hunden lyckas med sin tjuvstart så har du förstört för dig själv, för många gånger till.

Kom ihåg att det ska vara roligt för hunden att sitta kvar, var positiv men tydlig. Undvik att tjata på hunden när det blir fel. Använda starka belöningar, lek gärna med hunden som belöning för att hålla uppe ”glöden” hos den entusiastiska hunden, du vill ju inte att den ska tappa farten/gnistan när ni sedan ska springa hela banan.

Vi är bästa vänner!

Jag hamnade nyligen i en diskussion om hur man kan jobba för att förändra beteendet hos en arg hund.  Tex. en hund som blir arg på hundar den möter. Vi diskuterade bla. om man ska använda belöningar, vilket jag anser,  eller inte och om hur man jobbar med problemet steg för steg för att lösa det.
Något som är viktigt är att försöka ändra på hundens känslor dvs emotionella status i situationen. En hund i affekt och ilska är mycket svår att nå och många av de åtgärder man vidtar i det läget riskerar att förstärka problemet. Så först bör man jobba på att få hunden i rätt sinnesstämning, att bibehålla lugnet. Inte utsätta hunden för svåra prövningar t.ex. hamna för nära vid möte på en stig rakt mot ett ”hot” ..mot en annan hund som utlöser rädsla eller aggressivitet.

Snarare jobba med att ha långt avstånd i början, så långt så att hunden klarar att hålla sig lugn.  Att belöna lugnet och fokus på ex. föraren i stället.

Det var därför mycket intressant att  nu hitta en film som
American Veterinary Society of Animal Behavior lagt till som  en favoritfilm på You tube. Den visar på styrkan i klassisk inlärning när man jobbar med att betinga något till att blir positivt i stället för negativt för hunden. När man ändrar en känsla till att bli positiv inför något som tidigare varit negativt.

Förstärkningar eller straff påverkar inte i lika hög grad emotionella beteenden jämfört med den påverkan de gör på frivilliga beteenden. Man kan inte få bort rädsla med hjälp av straff och den blir inte värre om man använder belöningar.

Förklaring för filmen: (fri översättning)

En del kanske tror att man belönar det arga beteendet om man belönar när hunden morrar eller skäller på en annan hund men vitsen är att ändra på hundens negativa känslor. När hundens känslor bytts ut mot positiva så dämpar det automatiskt ilskan mot den utlösande faktorn ex. den andra hunden och man har lättare att ”nå” hunden .

Timingen är dock mycket viktig när man arbetar på detta sätt!! (som alltid förstås!)

[Läs inlägget för att se videon]

Förra veckan började projekt övertalning.. det kunde varit projekt muta [superemotions file="icon_redface.gif" title="Redfaced / Embarassed"] men det tricket har inte hjälpt helt innan heller så det blev övertalning som gällde …. och Deus ställde endast upp på att bli övertalad med hjälp av vetskapen om att det vankades köttbullar i belöning… Överenskommelsen gällde att HAN ska lova att ta HELA slalomet varje gång på tävling.. åtminstone om det varit ett ”pinnlopp” hela vägen dit… och min utlovade offergåva till honom skulle bli helmassage,  mycket kliande bakom öronen och hamburgare varje lördag… Jag kan avslöja att HAN var den som först bröt överenskommelsen.. [superemotions file="icon_rolleyes.gif" title="Rolling Eyes"] .. ok, han klarade av lördagen bra men på söndagen sprack det ju i båda loppen i Tidaholm.. suck…

Vild och glad Deus i slalom!

Så idag sattes ett nytt projekt i rullning… PROJEKT ÖVERTRÄNING!! ja, det är förstås slalomet som ska övertränas. Vi tränar på 14 pinnars slalom för att det ska kännas lättare på tävling sedan.. och för att öka uthålligheten i slalom. Då ska han väl banne mig någongång sluta gå ut ur slalomet vid 10:e pinnen!?? Det känns så hopplöst att en hund med en sådan talang trasslar till det så med sin iver att komma vidare på banan… kan ju inte bli arg heller på honom som är så GLAD… han vill ju så gärna framåt och har liksom inte tid med slalomet alltid… Hoppas bara att jag slipper komma till stadiet överträning av A-hinder [superemotions file="icon_wink.gif" title="Wink"]… …”hihi” hur skulle det se ut? Ett större A-hinder..hmm.. ska vi klättra över takåsen då?  Nåja..Överträning i antal pinnar medför att tiden för övningarna får kortas  för att minska på ev. slitage.. Några  lyckade repetitioner varje dag får räcka. Kvalitet framför kvantitet! Och MYCKET belönande!!

I  WILL  NOT  GIVE  UP  YET!!!!

aggressiva hundar..

Ibland är det lite tråkigt att behöva försvara sig för att man väljer att använda sk positiva träningsmetoder, dvs utan korrigeringar som det heter.. Men jag vill kunna träna på ett sätt som bibehåller mina hundars glädje och förtroende för att samarbete med mig. Det är inte särskilt svårt att se vilka hundar som ”lyder” på träningsplanen för att de VILL och vilka hundar som lyder för att de  inte vågar annat…  Det är skönt då när det kommer forskning som visar på fördelarna med att träna  ex. med belöningsträning utan att man  tvingar hunden på olika sätt genom att trycka ner den, dra i den eller rycka i kopplet.

I en rapport från  en studie vid University of Pennsylvania , om hundägare som använder konfrontation och aversiva metoder för att träna aggressiva hundar, har veterinärer kommit fram till att de hundarna oftast fortsätter vara aggressiva om inte träningen modifieras. Studien, som publicerades i tidsskriften” Applied Animal Behavior Science” och som också uppmärksammades i tidningen:  ScienceDaily (Feb. 18, 2009) visar också att träningsmetoder, där i stället icke-aversiv träning ingick eller neutrala träningsmetoder som fysisk träning eller belöningsträning, sällan orsakade aggressiva responser.

Studien visade också att träningsmetoder där konfrontationer, slag eller nedtryckning ingick sällan påverkade hundarnas ”problembeteenden” till att bli bättre utan snarare ökade frekvens och omfång av dem. Ju argare ägare desto argare hundar alltså. Man konstaterar att hundar med allvarliga beteendestörningar absolut  inte bör tränas med sk våldsamma metoder då detta ökar risken för att de angriper människor eller andra hundar. Många av dessa hundar tas sedan till veterinären för att bli avlivade då man inte klarar av att hantera hundarna längre.

I samma tidskrift kan man även läsa att sk kamphundar, enligt artikeln bla. Rottweiler och Pitbull,  inte är så aggressiva av naturen som många tror. Raser kan ha högre el. lägre tröskelvärde för när bitande utlöses men om hundarna blir aggressiva beror i högre grad på felaktig hantering och uppfostran från människor. De har oftast ägare som inte klarat av den grundläggande uppfostran hundarna behöver eller ägare som varit inkonsekventa med hunden. Att förbjuda sk kamphundar är kanske inte rätt väg att gå då.. snarare bör man ställa högre krav på hundägare att de skaffar sig tillräckligt med  kunskaper innan de köper en hund.

Apropå aggressivitet… jag tycker mig se fler och fler som blir arga på sina hundar på agilitybanorna…!??  Är det så eller är det bara jag som blivit mer uppmärksam?? Förare som skriker åt hundarna eller blir så arga att de bara går rakt ut från banan utan att ”se åt” sin hund… hundar som helt blir utan belöning vid målet… synd..  Visst kan man bli besviken och råka ”visa” hunden det ofrivilligt  ett ögonblick.. men man vill väl ändå avsluta positivt? Vid ett tillfälle noterade jag att en domare faktiskt  sa till en förare som betedde sig olämpligt mot hunden, då var det en förare som släpade ut hunden från banan genom att hålla hunden i pälsen vid halsen  och DRA med sig den ut från banan….hoppas fler domare vågar reagera….