Klickercenter.se

Utbildning för djur & människor

• Kurser
• Föreläsningar
• Aktuellt
• Artiklar
• Fotogalleri
• Filmer
• Kontakt
• Agilityliv

Mycket finns att säga om hundträning, ibland kan det vara jobbigt att få en massa råd från olika håll. Speciellt om man är ny som hundägare. Jag har hört mycket men sållat bort en del efter mer egen erfarenhet som tur var.. Försöker ändå hålla fast vid det jag själv känner fungerar bäst för mig. Speciellt nu när jag är i en uppförsbacke igen gällande hundträningen….

Numera har jag  funnit en del inspiration hos några av de bästa hundtränarna i Sverige, inom agility: Jenny Damm, vars handlingstil passar mig och mina hundar väldigt bra.

Inom lydnad och etologitänk är Kent Svartberg en av dem som bidragit till mer fördjupade kunskaper.

Jag var på en studiedag där Kent föreläste om bl.a. ”rasnycklar”, tävlingspsykologi och hjälpte oss att koppla den senaste forskningen till praktisk träning med hundarna.

Idag när jag tränar agility eller klickerträning tänker jag mycket mer på hur hunden tolkar situationer och varför den reagerar som den gör.

Några ord som Kent sa har dykt upp i mina tankar just nu:

För att få ordning på mina vänster-höger kommandon som jag inte får signalsäkra utan att använda kroppsignaler: Jag vill kunna minska ner på mina hjälper för att det ska funka på banan.

Kent sa:

Om att kunna minska på hjälper:

-Minska ner successivt i små steg

-Variera mellan hjälp och utan hjälp

-Ta bort hjälp men acceptera kvalitetsförsämring.. jobba upp igen med kriterier

Om belöningsträning:

-Målet är att hunden ska veta VAD den får belöningar för, och VILJA göra rätt.

Jag vill få snabbare kontaktfält..

Kent sa:

-Fråga dig vilka utföranden som ska belönas..

-Om man bara belönar de bästa prestationerna finns risk att hunden tappar motivationen..

-Om man använder utebliven belöning för de sämsta prestationerna?.. Kan bli för mkt belöningar..

-Belöna i stället allt över genomsnittet!.. En del hundar får belöningar för vad som helst vilket inte förbättrar kvaliteten..

Om att hunden ska kunna prestera lika bra fast den VET att jag inte har godis med mig på banan..

Kent sa:

-Hunden ska kunna prestera lika bra på tävling som på träning.. Oftast gör vi felet att bara använda hjälper som vi inte får använda i tävlingssituationen.

-Etablera tävlingsmässiga belöningar vid sidan av andra -använd dem för att bekräfta ex. träning:  mkt beröm/social belöning före godis, tävling: mkt beröm/social kontakt.. men inget godis.

-variera belöningstillfället, ibland när hunden är på väg att börja, ibland mitt i , ibland efter prestationen.

-Träna i tävlingslika situationer!

-Överträna, lär hunden att klara av att prestera i ännu svårare situationer..  (hmm ska jag träna på 14 pinnar i slalom.. 30 hinder i en bana…?)

Ang. rasnycklar..

-Försök förstå hunden, Hur lär sig just den här hunden? Det finns inget ”måste” förutom att man måste ta reda på vad som fungerar på just den hunden..

Risk att tänka på:

-Hunden kanske får utföra sådant som den inte är vältränad på (under tävling) med risk för att den blir besviken och/eller frustrerad..

Resultat= att hunden presterar sämre på tävling än på träning!! (man ska inte börja tävla för tidigt…)

Jag  jobbar mkt med fartträning i olika former, både med och utan hinder. Oj, vad jag har kämpat i början för att få upp fart i slalomet t.ex. men nu ser det bra ut.

Några saker att tänka på för er som känner att er hund inte har bra fart på banan:

-Motivation! Se till att hunden verkligen är motiverad att springa fort, det ska löna sig. Hög kvalité på belöningarna alltså!

-Är hunden tillräckligt uppvärmd..? Tro mig.. många hundar är inte tillräckligt uppvärmda och uppmjukade innan de ska hoppa…

-Variera VAR belöningarna kommer, ex. före ett hinder, efter ett hinder, mitt i ett hinder! Det ska vara överraskande för hunden. Om hunden alltid är säker på att belöningen kommer senare efter hindret så kan farten bli lägre just i hindret ex. mitt i balansen..

-Fundera mer över hur hög hundens intensitet är vid starten, tagga upp den ännu mer med din röst och rörelser el. använd leksak.

- Vid fartträning ex. i slalom: Belöna endast de prestationer som når medelfart och över medelfarten. Belöna inte ett långsamt slalom.

- Ha tålamod, om du tränar precision, ex. ny teknikträning så kommer farten få ett bakslag, när hunden blir säkrare på sin uppgift så kommer den öka farten igen.

- Se till att beteendet är flytande! DVS är signalsäkert! = Görs på signal och fungerar i alla miljöer och i alla situationer! Då blir beteendet mer automatiserat för hunden och den klarar störningar lättare.. och kan koncentrera sig mer på att springa fort!

-Är du själv tillräckligt intensiv i dina signaler och rörelser? Förvänta dig inte att hunden springer i sitt fortaste tempo om du själv är lite okoncentrerad och seg…

-Vänta inte på hunden..  Låt hunden springa i kapp dig i stället i så fall, ta kommandot själv!

-Något annat jag själv gjort just i slalomet är att ha ett ljud, dvs en signal, som hunden associerar med fart! Varje gång mina hundar rusar omkring i vilt tempo när de leker och jagar varandra så har jag lagt på (gjort) ett ljud samtidigt.. (Pavlovs klassiska inlärning!) Det ljudet gör jag sedan varje gång när hunden utför slalomet



menar du så här?

Jag har tänkt mer på den grundträning som är nödvändig att återkomma till ofta för att det ska fungera riktigt bra på tävling…

..så jag fortsätter på temat grunder á la Susan Garret från igår och lägger till lite mer
om signalen ”armbyte”

Byte av arm som du visar vägen med ska betyda byte av linje dvs. hunden ska byta riktning. Varje gång du byter arm ska hunden tänka ”sväng åt andra hållet” Och din hund ska INTE tänka ”sväng” om du INTE byter arm. Alltså ska du byta arm vid varje framför byte och vid varje bakombyte och hunden ska då svänga/byta riktning på sin linje. Öva detta så mycket att hunden förstår att den alltid ska fortsätta framåt tills föraren gör ett armbyte. Men om hunden bara fortsätter framåt och inte uppmärksammar mina signaler? Det betyder att hunden inte lärt sig ordentligt att den ska byta riktning vid armbyte.

Övning för detta utan hinder:

Kasta iväg en leksak som vid föregående övning, farmför hunden men ha en annan leksak gömd i handen. Så fort hunden springer fram mot leksaken gör du ett framförbyte och hunden ska svänga in till din sida i stället. Belöna med handen på den sida hunden är.

1. Lägg till ett hinder framför hunden: När du vet att hunden driver framåt och byter riktning när du byter arm så ska du göra detta framför ett hinder. Sätt hunden som vanligt framför hindret, gå en bit fram bredvid hindret, kasta leksaken framåt i hundens riktning men parallellt med dig själv och låt hunden hoppa över och ta leksaken några gånger. När du är säker på att hunden driver framåt ska du i stället göra ett armbyte (framförbyte) när hunden hoppar och hunden ska vända in till dig i stället.

Tänk på: OM din hund inte värdesätter din belöning, försök då inte använda den belöningen för att få hunden att värdesätta hindret.

Det händer att hundar har svårt att sitta kvar, även på en agilitybana där man vill sätta hunden vid startlinjen för att kunna positionera sig bättre inför kommande hinder.

Det betyder att hunden måste kunna vänta tills den får ett startkommando av föraren. Det finns många olika typer av startkommando el. signaler som jag föredrar att kalla dem. (Läs mer…)

Vi är bästa vänner!

Jag hamnade nyligen i en diskussion om hur man kan jobba för att förändra beteendet hos en arg hund.  Tex. en hund som blir arg på hundar den möter. Vi diskuterade bla. om man ska använda belöningar, vilket jag anser,  eller inte och om hur man jobbar med problemet steg för steg.
Något som är viktigt är att försöka ändra på hundens känslor dvs emotionella status i situationen. En hund i affekt och ilska är mycket svår att nå och många av de åtgärder man vidtar i det läget riskerar att förstärka problemet. Så först bör man jobba på att få hunden i rätt sinnesstämning, att bibehålla lugnet. Inte utsätta hunden för svåra prövningar t.ex. hamna för nära vid möte på en stig rakt mot ett ”hot” ..mot en annan hund som utlöser rädsla eller aggressivitet.

Snarare jobba med att ha långt avstånd i början, så långt så att hunden klarar att hålla sig lugn.  Att belöna lugnet och fokus på ex. föraren i stället.

Det var därför mycket intressant att  nu hitta en film som
American Veterinary Society of Animal Behavior lagt till som  en favoritfilm på You tube. Den visar på styrkan i klassisk inlärning när man jobbar med att betinga något till att blir positivt i stället för negativt för hunden. När man ändrar en känsla till att bli positiv inför något som tidigare varit negativt.

Förstärkningar eller straff påverkar inte i lika hög grad emotionella beteenden jämfört med den påverkan de gör på frivilliga beteenden. Man kan inte få bort rädsla med hjälp av straff och den blir inte värre om man använder belöningar.

Förklaring för filmen: (fri översättning)

En del kanske tror att man belönar det arga beteendet om man belönar när hunden morrar eller skäller på en annan hund men vitsen är att ändra på hundens negativa känslor. När hundens känslor bytts ut mot positiva så dämpar det automatiskt ilskan mot den utlösande faktorn ex. den andra hunden och man har lättare att ”nå” hunden .

Timingen är dock mycket viktig när man arbetar på detta sätt!! (som alltid förstås!)

Mycket ska man göra innan poletten trillar ner….  och man gör det många gånger också.. som vad? Tja… att faktiskt inte våga lita på att hunden verkligen hoppar genom däcket på en inkallning vid start. Mina hundar brukar INTE missa däcket, varken på träning eller tävling. Det kanske har hänt vid högst ngt enstaka tillfälle men… Jag borde verkligen inte tveka bara för att det plötsligt råkar vara ett däck som första hinder på banan.. so what? ..ändå blir det liksom mer en springstart i det läget.. hmm.. helt i onödan och dessutom riktigt knäppt eftersom jag då gör det i princip omöjligt för mig att hinna med virvelvinden Deus på banan.. Åh, kan man inte lära sig att lita på sin hund någongång?  Det gick så bra sååå med däckstart på träningen sist också så nu får jag sluta fjanta mig vid konstiga starter..

Förra veckan började projekt övertalning.. det kunde varit projekt muta men det tricket har inte hjälpt helt innan heller så det blev övertalning som gällde …. och Deus ställde endast upp på att bli övertalad med hjälp av vetskapen om att det vankades köttbullar i belöning… Överenskommelsen gällde att HAN ska lova att ta HELA slalomet varje gång på tävling.. åtminstone om det varit ett ”pinnlopp” hela vägen dit… och min utlovade offergåva till honom skulle bli helmassage,  mycket kliande bakom öronen och hamburgare varje lördag… Jag kan avslöja att HAN var den som först bröt överenskommelsen..  .. ok, han klarade av lördagen bra men på söndagen sprack det ju i båda loppen i Tidaholm.. suck…

Vild och glad Deus i slalom!

Så idag sattes ett nytt projekt i rullning… PROJEKT ÖVERTRÄNING!! ja, det är förstås slalomet som ska övertränas. Vi tränar på 14 pinnars slalom för att det ska kännas lättare på tävling sedan.. och för att öka uthålligheten i slalom. Då ska han väl banne mig någongång sluta gå ut ur slalomet vid 10:e pinnen!?? Det känns så hopplöst att en hund med en sådan talang trasslar till det så med sin iver att komma vidare på banan… kan ju inte bli arg heller på honom som är så GLAD… han vill ju så gärna framåt och har liksom inte tid med slalomet alltid… Hoppas bara att jag slipper komma till stadiet överträning av A-hinder … …”hihi” hur skulle det se ut? Ett större A-hinder..hmm.. ska vi klättra över takåsen då?  Nåja..Överträning i antal pinnar medför att tiden för övningarna får kortas  för att minska på ev. slitage.. Några  lyckade repetitioner varje dag får räcka. Kvalitet framför kvantitet! Och MYCKET belönande!!

I  WILL  NOT  GIVE  UP  YET!!!!

aggressiva hundar..

Ibland är det lite tråkigt att behöva försvara sig för att man väljer att använda sk positiva träningsmetoder, dvs utan korrigeringar som det heter.. Men jag vill kunna träna på ett sätt som bibehåller mina hundars glädje och förtroende för att samarbete med mig. Det är inte särskilt svårt att se vilka hundar som ”lyder” på träningsplanen för att de VILL och vilka hundar som lyder för att de  inte vågar annat…  Det är skönt då när det kommer forskning som visar på fördelarna med att träna  ex. med belöningsträning utan att man  tvingar hunden på olika sätt genom att trycka ner den, dra i den eller rycka i kopplet.

I en rapport från  en studie vid University of Pennsylvania , om hundägare som använder konfrontation och aversiva metoder för att träna aggressiva hundar, har veterinärer kommit fram till att de hundarna oftast fortsätter vara aggressiva om inte träningen modifieras. Studien, som publicerades i tidsskriften” Applied Animal Behavior Science” och som också uppmärksammades i tidningen:  ScienceDaily (Feb. 18, 2009) visar också att träningsmetoder, där i stället icke-aversiv träning ingick eller neutrala träningsmetoder som fysisk träning eller belöningsträning, sällan orsakade aggressiva responser.

Studien visade också att träningsmetoder där konfrontationer, slag eller nedtryckning ingick sällan påverkade hundarnas ”problembeteenden” till att bli bättre utan snarare ökade frekvens och omfång av dem. Ju argare ägare desto argare hundar alltså. Man konstaterar att hundar med allvarliga beteendestörningar absolut  inte bör tränas med sk våldsamma metoder då detta ökar risken för att de angriper människor eller andra hundar. Många av dessa hundar tas sedan till veterinären för att bli avlivade då man inte klarar av att hantera hundarna längre.

I samma tidskrift kan man även läsa att sk kamphundar, enligt artikeln bla. Rottweiler och Pitbull,  inte är så aggressiva av naturen som många tror. Raser kan ha högre el. lägre tröskelvärde för när bitande utlöses men om hundarna blir aggressiva beror i högre grad på felaktig hantering och uppfostran från människor. De har oftast ägare som inte klarat av den grundläggande uppfostran hundarna behöver eller ägare som varit inkonsekventa med hunden. Att förbjuda sk kamphundar är kanske inte rätt väg att gå då.. snarare bör man ställa högre krav på hundägare att de skaffar sig tillräckligt med  kunskaper innan de köper en hund.

Apropå aggressivitet… jag tycker mig se fler och fler som blir arga på sina hundar på agilitybanorna…!??  Är det så eller är det bara jag som blivit mer uppmärksam?? Förare som skriker åt hundarna eller blir så arga att de bara går rakt ut från banan utan att ”se åt” sin hund… hundar som helt blir utan belöning vid målet… synd..  Visst kan man bli besviken och råka ”visa” hunden det ofrivilligt  ett ögonblick.. men man vill väl ändå avsluta positivt? Vid ett tillfälle noterade jag att en domare faktiskt  sa till en förare som betedde sig olämpligt mot hunden, då var det en förare som släpade ut hunden från banan genom att hålla hunden i pälsen vid halsen  och DRA med sig den ut från banan….hoppas fler domare vågar reagera….

Först lite information:
På begäran så håller jag på med att skriva ett inlägg om blindbyten på staket, threadle och serpentiner, men det är inte  färdigt ännu eftersom jag vill ha med en förklarande ritning till också. Men det kommer!!
Kommentarfunktionen fungerar inte tyvärr men vi jobbar på att lösa detta! Det är ngt som inte stämmer riktigt i mallen.

Tävlingen i helgen som var… Kan konstatera att jag och Izor var alldeles för trötta egentligen för att tävla, det märktes mest på morgonen.. Inga resultat alls med mig hem… det bästa loppet blev i Hopp2 med Izor som gjorde ett snabbt och snyggt lopp där men vid en enkel tunnel så svängde Izor plötsligt in framför min linje och tog ett hopphinder i stället!!! Det hör verkligen inte till vanligheterna kan jag säga… Deus ville hitta linjen själv i sina lopp eftersom han fortfarande ”fattade beslut” snabbare än sin matte på banan…  Fick en ”ge upp” känsla precis efter tävlingen… men men.. det gör ju inte saken bättre direkt så…
Tyvärr var det en hund som flög på Deus precis vid startfållan igen!!! Hunden kom bakifrån när vi stod stilla och fokuserade inför loppet, och bet Deus i rumpan så han blev rädd och låg… försökte så gott jag kunde att väcka hans glädje igen men… Denna gång blev jag riktigt besviken över att folk, speciellt de som sitter nära startområdet med sina hundar, inte kan hålla ordning på sina hundar. Typiskt att det just drabbar Deus som är så försiktig av sig på tävling och knappt vill titta på andra hundar han möter…

Hela denna vecka ska jag träna på grundträning varje dag, förstärkning av enskilda hinder i hög grad! Det är väldigt viktigt att gå tillbaka  till grundträning OFTA. Hur ofta på en skala t.ex. har jag belönat min hund för att han tar ett hopphinder bra? För att han utför däcket korrekt?? hmm…. jämfört med belöningsfrekvensen på balanshinder och slalom så är det ALLDELES för få belöningar vid andra hinder.

success with one jump

Bäst att söka lite inspiration igen för detta och då passar Susan Garrets film: Success with one jump bra för ändamålet.  I filmen säger hon att ett hopphinder ska representera typ en ”miljon” i hundens ögon. Tänk dig själv, om du fick en 20:a varje gång du går till jobbet ( eller inget alls i värsta fall)  så skulle du inte utföra ditt jobb med någon större glädje …om du nu skulle gå dit alls..men om du en dag plötsligt får en miljon för varje arbetsdag så skulle du inte vilja göra annat än att jobba!! Självklart springer även din hund snabbare och med mer entusiasm om det vet att det där hindret betyder chans på något väldigt speciellt!

Grundstenar enligt Susan att jobba med innan man går vidare:

• För att hunden ska tycka att det är roligt och ha en vilja att hoppa ett hinder måste man bygga upp hindrets värde för hunden. Hindret ska alltså representera något mycket värdefullt som hunden är villig att jobba för.
• Hunden måste få en förståelse för hur den ska hoppa, dvs. den måste få lära sig en teknik som fungerar
• Genom ”shadow-handling” dvs. cirkelträning på marken bygger man upp en förståelse hos hunden för hur den ska följa dina kroppsrörelser
• Starträning och att kunna sitta stilla vid start ska tränas innan hinderträningen påbörjas

Nästa tävling blir på Tidaholms BK på lördag och söndag!

Det har varit många diskussioner på agilitylistan i sommar om huruvida man ska få tävla med löptikar på en agilitytävling. Som det är nu så är det inte tillåtet. Det är jag himla glad för.. ärligt talat. Visst skulle man kunna jobba med att ”ha koll” på sin hund med ”Lydnad” och visst ska de lära sig att kunna prestera lika bra även med en så hög störningsfaktor… och tro mig, det jobbar vi på ofta. MEN jag vill inte behöva hålla på med att bråka med min hanhund precis innan vi ska in på banan. Varför? Jo, då tappar han genast lite av sin fart förstås!! Drömmen vore att jag el. belöningen vore så lockande och motiverande så att min hund även glömmer av alla snygga tjejer omkring men … det känns rätt svårt faktiskt.. för att inte säga rent av omöjligt ibland… I Råådalen så var det en löptik med (det var rätt uppenbart av flera orsaker..) , den satt precis inne i startfållan tyvärr. När jag gick förbi så bar jag på min hund för säkerhets skull men inte hjälpte det.. suck… jag hann bara sätta ner honom vid starten så vände han genast om och sprang fram till tiken.. varpå ägaren lyfte upp sin hund och puttade bort min hund innan jag hann fram… Sedan var det ju ändå kört. Varken jag el. hunden hade särskilt mycket tävlingsgnista kvar… synd att hon inte höll upp sin hund hela tiden i startfållan i stället så det inte hade luktat så mkt runt omkring.. Observera att det gäller tikar i höglöp, det är ju då det är som svårast. Under övrig tid har ju hanhundarna , åtminstone de med lite mer erfarenhet, lärt sig att det ändå inte är ”rätt” tid och de har lättare att inte bry sig så mycket om störningen.

Det är svårt att försöka konkurrera med en lötik när det gäller att fånga en hanhunds uppmärksamhet, speciellt när man vill fokusera på en positiv kommunikation utan korrigeringar ute på tävling.

Något annat som är lite jobbigt ibland är dessa hanhundar som tillåts flyga fram mot ens hundar när man går förbi. I Falkenberg blev min yngsta hund påhoppad , också det precis före en start… Han fick ett ”nafs” bak i rumpan men inget ”allvarligare” förutom att han blev rädd.. vilket ändå var fullt tillräckligt jobbigt! Han är rätt osäker ändå och det blev ju inte direkt bättre efter detta.. Inne på banan kort efter så kom reaktionen … han stannade plötsligt upp, såg rädd ut och kollade runt omkring sig dvs han tappade motivationen ordentligt… Det tog flera lopp innan jag märkte att han blivit trygg igen.
Så snälla ni som har (han-)hundar som blir lite arga på andra hundar.. försök att inte hålla er så nära startfållan och håll koll på era hundar så de inte når att flyga fram till andra om tillfälle ges… Det kan förstöra väldigt mycket för känsliga hundar.. Och ni som ändå tävlar med löptikar, fast det inte är tillåtet… kan ni vara så vänliga åtminstone att inte låta era tikar sitta precis utanför starten i startfållan…. jag kan försöka undvika närkontakt med era hundar på övriga tävlingsområdet men det är lite svårt just när jag ska gå in på banan ibland… Kanske man bör lämna in några förslag inför den nya regelrevideringen ang. regler för startfållan..!?

Snart börjar jag jobba igen och det blir oundvikligen mycket mindre tid över till agilityträning tyvärr… då gäller det att planera noggrannt för att det ska bli någon bra träning överhuvudtaget. Nästa helg ska vi tävla i Stenungsunds klass 1-2 tävling och det som kändes så långt dit… nu  känns det plötsligt lite för kort med tanke på att jag inte tränat så mkt som jag tänkt mig.  Så då får man helt enkelt försöka prioritera ordentligt, vad är viktigast att träna på? Hmm.. med Deus så är det ju att få ordning på timing och svängsignaler, han är ju oftast lite för snabb för mig… nä, nu uttryckte jag mig lite tokigt .. det är ju jag som måste våga springa på framåt lite bättre. Så lite mer fart  och självförtroende under fötterna skulle göra susen. Dessutom måste jag fortsätta med grundövningarna,  cirkelövningar, inkl. många belöningstillfällen vid alla balanshinder.  Med Izor måste jag jobba lite mer på slalomingångarna och att få upp farten i slalomet lite till. Ofta utför han det snabbt på träning men långsammare på tävling.. lite fler oväntade belöningar mitt i slalomet kan nog vara bra för honom. Och gällande ingångarna… jag måste komma ihåg på tävling att han faktiskt kan svåra slalomingångar bättre än jag vågar tro.. Så jag måste våga lita lite mer på honom på tävling också. Den sekund vi ibland får ifrån pinnplats kan vi försöka reparera även genom att få till en snabbare start. Det ska jag göra genom att sätta hundarna lite längre ifrån första hindret vid starten så de hinner få upp farten lite mer innan. Och inte starta innan  jag ser att de är riktigt upptaggade. Jag måste dessutom jobba lite mer med den mentala biten för mig själv.. tyvärr har min tävlingsnervositet kommit tillbaka lite för mkt… vad gör man? Ja.. jag ska försöka hitta tillbaka till den målsättning jag hade, nämligen att få till ett bra lopp, att jobba för att utvecklas. Och INTE tänka så mkt på resultat. Då är det annars  ofrånkomligt att jag riskerar att inte bli nöjd.. och att jag blir mer nervös för att jag sätter för höga mål. Agility ska ju vara roligt.. ska bara försöka komma ihåg det på tävling också