Klickercenter.se » agilitytävling

Nervositet..

Tiina — Tue, 16 Aug 2011 10:34:09 +0000

… och hur känns det på en skala från 1-10 just nu med tanke på tävlingen i Kungsbacka som väntar i helgen..??

DUM fråga!! Och förresten är skalan alldeles för lågt satt…

Känslan av energi och aktivitetsnivå ligger på minst 120!! Kan man vara mer laddad!? DVS laddad med nervositet… För hur jag än försöker så vill det sig inte med Deus sista ag 1 pinne, vi har haft många bättre lopp i Hopp 2 än i ag 1.. Oj. då .. det finns uppenbara risker med detta nu känner jag… Och nu får alla som försöker tänka positivt själva och inte hjälplöst vill dras ner i superonödiga negativa tankar sluta läsa nedanför ..

usch.. det blir lite .. ja en aning.. negativt tänk.. Men jag måste bara få ur mig detta först så lovar jag att tänka positivt igen ok?

En möjlig trolig eller otrolig , sannolik eller osannolik konsekvens av mitt överladdade psyke kan bli att jag helt enkelt är så överladdad så jag rusar in på banan i blindo.. missar att vänta på startsignalen..glömmer banan.. eftersom jag missat att gå banan ordentligt på banvandringen för att jag hade så himla bråttom att få starta… att jag är sååå fokuserad framåt att jag glömmer titta på min hund.. som snopet sitter kvar vid starten ännu….

(ni som känner honom vet att han i ett sådant läge, med en ofokuserad klantig matte snarare redan skulle befinna sig själv vid ett hinder i linjen lång fram i banan..kanske redan i mål!)

Nu var det sagt! så skönt… Om jag går tillbaka till det jag skrivit ovan så inser jag att jag uppenbarligen har ett stort akut behov av att hitta en lite mer lagom mental nivå där min hjärna snarare hjälper mig i stället på lördag.. Ska jobba på det!

OK dags för några positiva affirmationer:

Jag ska springa så det ryker!!!…. med min hund..!

Jag ska vara tydlig hela vägen på banan! …

Jag ska inte ge upp utan i stället kämpa hela vägen även om ngt blir fel..

Jag ska vara glad och positiv även om allt skulle krångla eller det blir plötsliga förändringar ..

Jag ska fokusera på att hitta flyt och harmoni tillsammans med min hund!

Jag ska göra precis som jag brukar göra på träning (…inte få panik och bromsa in när vi närmar oss balansen.. eller slalomet… fast det blir en svår vinkel…)

Kom just på en till affirmation.. Om jag diskar mig så ska jag vara lika glad ändå så min hund fortfarande tycker att agility är det bästa som finns!! (om ngn nu läser mellan raderna och finner en svag tendens till lite oroligt tänk .. så har ni helt rätt helt fel!!!!!

Bra djurskydd vid agilitytävlingar?

Tiina — Wed, 02 Feb 2011 11:43:17 +0000

Funderade lite kring hur djurskyddstänket fungerar kring agilitytävlingar.. Har mer frågor än svar i ämnet nu och vill inte dra detta för hårt, får väl återkomma med fler tankar men det kan vara nyttigt att börja med att tänka till lite kring bestämmelserna som man ju är TVUNGEN att följa! Det gäller att förstå vad som menas, tolka dem rätt och där gör vi tyvärr lite olika kanske beroende på egna kunskaper och tyckanden.

Djurskyddsbestämmelserna gäller ju lika mycket där som annars kring djurhållning och hantering. Det står en del saker uttryckligen som får mig att undra lite om man verkligen möter upp till kraven på agilitytävlingar, ni som är tävlingsledare (andra också förstås) får gärna komma med kommentarer! Bla. står det:

Du får inte träna eller tävla med dina djur på ett sådant sätt att de utsätts för lidande.
Ett djur som du tränar eller tävlar med ska vara fri från skada och sjukdom som kan förorsaka lidande. Du som tränar eller tävlar med djuren är ansvarig för att de prestationskrav som ställs är anpassade till djurens fysiska och psykiska förmåga. Låter självklart i mina öron men som mycket annat i djurskyddsbestämmelserna så är detta något som många har olika gränser kring.. Ex. vis: när anser man att hunden lider? Vilka gränser har man? Jag har troligtvis mycket snävare gränser än vad en del andra kanske har. Dock är det ju förstås de ansvariga handläggarna från Länsstyrelser som ska göra den officiella bedömningen. Men de människor som handhar hundar reagerar nog inte alltid på samma saker. Och på en tävling så är det ju tävlingsledaren som bör ansvara för att ha koll på att deltagarnas hundar ser ut att må väl och inte utsättas för lidande. Lider en hund av att vistas i en bur långa stunder under en tävlingsdag? Många skulle nog tycka att deras hundar snarare känner sig trygga och lugna när de får vila i sitt eget ”bo” och få komma ifrån den störande omgivningen en aning. Vad är för länge? 1 timme? 2 timmar? För tävlingsdagarna har ju en tendens att bli låånga även om man tävlar och promenerar med hunden då och då. Utsätter man hunden för lidande om man sätter den i en tävlingssituation som den inte egentligen riktigt klarar av, för svåra hinder? För svår miljö? Mycket stress? Har man tränat hunden tillräckligt för att den ska klara både den psykiska och fysiska påfrestning som krävs? Har den tillräckligt med muskler och kondition för att orka? Kanske hunden är för tjock så den utsätts för onödigt slitage när den hoppar? Är den för smal och orkeslös? Här har ägaren ett eget stort ansvar för att göra en rätt bedömning.
Du får inte heller utsätta dina djur för doping eller andra olämpliga åtgärder som påverkar deras prestationsförmåga eller temperament under träning eller tävling.
Naturligtvis, en regel som är viktig och till för att skydda hunden. Här finns det väl klara regler, eller? Njaa.. problemet är väl snarare att man inte alltid upptäcker fall av doping. Främst beror det väl också på att man inte tänkt på el förstått att en medicin man ger hunden kan påverka dess prestationsförmåga under tävling. Kanske något att lyfta upp om man går igenom agilitybestämmelser under teoripass vid agilitykurser?
Ytterligare en aspekt är att dispens från detta ska sökas via Kennelklubben och det är enligt mina erfarenheter från vänner och bekanta ett vågspel. Det kan ta lång tid att få svar och bedömningen kan anses vara fullkomligt orättvis i vissa fall. . Och vad kan man mena med ”andra olämpliga åtgärder”? I en diskussion som rasade på agilitylistan handlade det om att hundtäcken från Back on track ansågs som doping enligt kennelklubben pga deras värmande (lindrande) förmåga och därmed inflammationsdämpande förmåga. Det skulle kunna dölja smärtor pga underliggande inflammationer.. Plötsligt blev det svårt, skulle värmebehandling förbjudas? Hur blev det då med möjligheterna att faktiskt kunna förebygga skador och slitage? Märk väl att bestämmelserna även gäller under träning!
Vid offentlig tävling med djur krävs enligt djurskyddsbestämmelserna att en officiell veterinär är med för att övervaka djurskyddet. Tävlingsveterinären är under tävlingen förordnad av Jordbruksverket. Vissa tävlingar är undantagna från kravet på veterinär, men ska ändå beakta djurskyddet. Ansvarig arrangör är då ansvarig för djurskyddet och kan stickprovsvis kontrolleras av djurskyddshandläggare från länsstyrelsen.
Vad gäller vid agilitytävlingar, räknas de som offentliga? Är de undantagna från kravet på veterinär? Vid utställning råkar jag ofta på veterinärbesiktning vid entré till tävlingen men det har aldrig hänt mig på en agilitytävling. Däremot kontrolleras ofta veterinärintyg om vaccinering. Är tävlingsledaren medveten om att denna även har till uppgift att kontrollera att gott djurskydd uppnås för hundarna på tävlingsplatsen?

Du som arrangerar en tävling ska se till att:
-tävlingsformen eller delar av den inte innebär en förutsägbar risk för att de deltagande djuren utsätts för skada eller annat lidande
Är hindren tillräckligt säkra? Är miljön tillräckligt säker? Vad ligger under tävlingsledarens ansvar egentligen, jag var på en agilitytävling då det var 32gr varmt, agilityfolket svalkade sina hundar så gott de kunde med vatten och kyltäcken och hundarna tycktes klara sig väl trots allt, bredvid var det en hundutställning där 2 hundar drabbades av värmechock varav den ena hunden fick kramper och dog. Skulle den tävlingen ställts in? För att inte tala om dessa människor som envisas med att förvara sina hundar i stekheta bilar på sommaren.. suck..
-tävlingsområdet utformas och underhålls på ett sådant sätt att risken för att djuren skadas minimeras
Området kring start och mål verkar på vissa tävlingar vara väldigt minimalt. Visst har ägaren eget ansvar för att inte hunden ska råka i konflikt med en annan i stressen kring start och när den springer genom målet, men hur lätt är det när hunden knappt har möjlighet att hinna sänka farten efter sista hindret innan den i princip krockar med andra som hunnit ut innan? Här borde en del arrangörer tänka till lite extra kring denna regel.
-skadade eller sjuka djur snarast kan tas om hand för vård eller avlivning
Man måste se till att man har akutvårdsmaterial som sårvårdsmaterial, sterila vätskor och bandage enligt min mening för att följa denna regel. Och man ska absolut ha bestämt innan vilket veterinär man ska kontakta om något händer och ha telefonnumret till denne förvarat så att tävlingsansvariga och kanske alla funktionärer snabbt kan skaffa hjälp. Det värsta händer förhoppningsvis inte att en hund skadas svårt men man måste ändå ha en beredskap. Självklart tar ägaren hand om sin hund och tar veterinärkontakt vid behov men märk väl att det också ligger i tävlingsarrangörens ansvar.
-lämpliga transportmedel för transport av sjuka eller skadade djur finns i beredskap under den tid som tävlingen pågår
De flesta har väl tillgång till bil iaf. En stor hund kan behöva bäras ut på en bår om den skadas på banan.. detta tror jag inte finns på någon tävlingsplats. Vid skador i rygg och nacke bör man annars undvika att bära hunden på ett ostabilt sätt, inte så lätt. Lättare då att bära en liten hund stadigt för vidaretransport till djursjukhus.

Ja det finns mycket att tänka på och allt är inte alltid lätt att lösa. Det viktigaste är att man lyfter upp dessa regler och funderar igenom hur det fungerar på respektive plats. Finns det något man kan göra bättre?

Källa: Tävling med djur

Kontaktfält.. springande!

Tiina — Thu, 20 Jan 2011 14:17:36 +0000

Detta så utmanande men så roliga hinder… Balansbommen! Det är ju oftast den som höjer spänningen om man jämför med övriga kontaktfältshinder. Gungan fungerar oftast alltid bra såvida den inte väger för lite så hundarna tappar greppet och flyger av i stället….

Om jag hade börjat om med en ny hund idag så hade jag lagt ner MYCKET mer tid på kontaktfältsträning redan i början. Då betyder MYCKET verkligen väldigt mycket tid! Det hade jag nog ändå tjänat på i längden… Men det var ju så kul att slipa på handlingen i stället.. Jag tränar mycket ändå numera men den viktigaste delen är svårast att träna på.. mitt problem är mest att det går så bra på träning på balansen men sedan blir det lite osäkrare på tävling. Jag vet… det är ju skillnad i spänningsnivå, nervositet osv.. Men hur ska jag få träningen att likna tävling lite mer.??

Det första jag tänker på är att jag fortsätter träna på att verkligen ge järnet och springa så fort det bara går när vi tränar.. att träna på att hamna i många olika positioner själv när hunden ska utföra sitt kontaktfältsbeteende. Detta känns inte ”säkert” ännu.. Egentligen så går det mesta annars bättre på tävling än på träning för mig.. Trots att jag ofta är så nervös på tävling så verkar det vara precis rätt metod för att jag ska bli tillräckligt koncentrerad också..

Jag har lärt mina hundar att trampa på kontaktfältets slut. Funkade bäst med Deus men Izor slarvade ibland så jag fick ändra beteende på honom. Han ska nu i princip göra ett snabbt läggande med tassarna på kanten. Det är mkt säkrare och tydligare för Izor.. känns att det blir bra på tävling också. Framför allt blir det så mkt tydligare för mig själv också, det blir så uppenbart om han inte gör precis som han ska.

Nackdel? Ja.. det tar väl längre tid än att bara trampa i farten förstås..

Men säkerheten i beteendet uppväger det.

Fast.. det hade ju varit lite spännande att testa springande kontaktfält.. RC! (Running contacs) Skulle det fungera för oss?? Nja… det tar så lång tid att lära in nu tror jag om man ska få det säkert.

I dagens konkurrens i de höga klasserna så blir det väl nödvändigt till slut med att man har RC för att ha ngn chans att nå täten.

Dock finns det även nackdelar med att ha RC…..

En hund med hund med RC har en fördel.. när hunden ska rakt fram efter balansbommen som nedan t men om hundens ska svänga tvärt bakåt/åt sidan har den en fördel med ex, trampa/nosdutt då den får lättare att snabbt byta ritning, som på nästa bild.

Dessutom är det betydligt svårare för en domare att hinna se om det blir rätt när hunden har RC, än om den har ett speciellt stoppande kontaktfältsbeteende.

Så jag fortsätter väl med de beteenden hundarna har nu.. vi får väl hitta en sekund att tjäna på ngt annat i stället!

Fy vad de låter… om störiga skällande hundar..

Tiina — Sun, 16 Jan 2011 07:14:33 +0000

Visst det gäller mina hundar med.. kan inte skylla på att de är shelties heller… Så vad gör man åt det?

På agilitylistan läser man ibland om folk som blir störda av skällande hundar ute på tävling, speciellt nu när det tävlas i inomhuslokaler som ridhus tex där det låter mycket mer.

På agilitylistan finns just nu en del mail ang. skällande hundar bla. pga särskilt hög ljudvolym under en agilitytävling nyligen.

Skällande är jobbigt för både de som blir störda men självklart även för de förare som har skälliga hundar. Vad kan man göra?

En kort sammanfattning:

Skällande är ett naturligt beteende som blir jobbigt när det förekommer för mycket. Det finns undersökningar som kommit fram till att skällande är en av de bullertyper som upplevs mest störande och stressande så man förstår ju att folk reagerar.

Nyckeln till att lösa problemet är först och främst att ta reda på de yttre orsakerna/vilket stimuli som utlöser skällandet.

Stimulit kan vara: otrygghet vid ensamhet, störningar som kyla. värme m.m.

frustration över att hunden inte får det den vill/behöver, stress, överskottsenergi ex. pga bristande motion/aktivering och hunden gör av med viss del av överskottsenergin genom skällandet.

Andra orsaker kan vara: ljud i miljön ex. andra hundar som skäller, bilar som passerar, konstiga röster, åska, mekaniska ljud som dörrklockan. Fler orsaker är separationsångest eller aggressiva/revirhävdande hundar som reagerar på minsta provokation/inkräktare.

Problem med skällande kan skapa svårigheter i relationen med föraren och det är viktigt att försöka lösa problemet.

Några saker som kan vara till hjälp:

-se till att din hund har det bekvämare/tryggare, öka motionen/aktiveringen, shapa fram rätt beteende vid särskilda situationer genom att succesivt höja svårighetsgraden på störningar och belöna rätt beteende dvs när hunden är tyst. Om man vill använda korrigeringar är det viktigt att hunden förstår vad den gör fel, alltså tajmingen är mycket viktig. Man ska inte själv höja rösten/skrika eftersom det kan uppmuntra hunden till att skälla ännu mer (flockbeteende).

För en del kan det hjälpa med att låta hunden utföra ett beteende som är oförenligt med att skälla, ex. att ligga ner kan göra det svårare att skälla. Hundar som störs mkt av intryck runt omkring kan bli hjälpta av att man sätter ett skydd över buren ex. på tävlingar. Ofta utsätter vi våra hundar för större störningar än de klarar av att hantera. Hundar som skäller för att de så gärna vill börja jobba, inför en uppgift ex. jakthundar , kan bli hjälpta av att de får utföra en annan uppgift, jaga ngt annat, boll? så länge tills de får sätta igång, om man inte vill sänka deras aktivitetsnivå . Annars kan det hjälpa med passivitetsträning, att kunna slappna av.

Men det kan orsaka mer frustration om man inte tränat hunden tidigare på att passivt kunna vara stilla under störningssituationer. Detta bör läras in först i lugn miljö och man bör göra likadant varje gång så hunden känner igen situationen och har fått ett känslomässigt positivt minne av passivitetsträning, då får den lättare att acceptera passiviteten.

Lägg en hand på hundens bröst och massera med ett lätt tryck. Ha stöd runt hunden med den andra handen. Många hundar uppskattar även lätt massage/tryck i cirklar på sidan av nackkotorna.

Glöm inte att belöna rätt beteende!

När man förstår orsaken till beteendet är det lättare att komma med en effektiv lösning. Dock måste man vara konsekvent och ha mkt tålamod för att komma tillrätta med ett sådant instinktivt och naturligt beteende.

Saknar agilitytävlingar..

Tiina — Thu, 06 Jan 2011 17:36:36 +0000

Både jag och hundarna börjar bli rätt rastlösa redan.. kan ju inte träna agility heller. VILL VILL VILL !!!!!! Längtar efter att få tävla igen, ungefär en månad kvar nu. I helgen kan jag stilla en aning abstinens genom att åtminstone få titta på ekipagen på My Dog. Ska bli kul.

Förhoppningsvis kan jag filma lite också liksom föregående år.. men det finns en del hinder i vägen denna gång. Kanske det löser sig om jag har tur!

Men för att lyfta upp humöret lite kan jag ju tänka på hur skönt det är ändå att vara utan vissa delar av tävlandet. Jag saknar t.ex. inte:

Att vakna klockan 3 på natten för att åka iväg typ 32 mil i mörkret.. som jag gjorde till en tävling i Örebro.
Att känna hur det enda paret strumpor jag har med mig inbäddas i lera, kyla och en halv sjö vatten redan under banvandringen på Tidaholms BK ett år.
De ca tusentals getingarna som körde ett envist attackkrig på både folk och hundar i slutet av ännu förra sommaren på Lidköpings BK…
Att med skamsen uppsyn tvingas be snällt om att få starta sist i stället när jag missat min start eftersom jag konstant blandade ihop mina startnummer (flera tävlingar..)
Ha ett tidigt startnummer när tältet står på andra sidan av tävlingsplatsen och stressat springa tillbaks till banan efter att jag nyss gått banvandring, hämtat hunden och med andan i halsen och med en stressad inte lika uppvärmd hund som jag borde ha kasta mig fram till starten medan väntande funktionärer ler lite stelt.. en gång på Göteborgs BK
Precis missa pinnar pga några hundradels sekunder i båda loppen! .. så retligt..på Tomtens BK ett år.
Vänta trotsigt i 5 timmar till efter en sen tidigare redan oändligt lång dag, tills det hunnit bli kväll, på att sista klassen ska starta trots att jag har 35 mil att köra hem sedan och efter det göra ett riktigt skitlopp där jag fick typ 15 fel och massa tidsfel… på Eskilstuna BK skedde detta..
Hamna med husvagnen på en allmän gräsmatta precis bredvid ett bostadsområde där det drog omkring ett ungdomsgäng som tjoade halva natten så man inte kunde sova… intill Lunds BK

Ok.. det kan nog vara ganska skönt med ett liiiiiitet uppehåll trots allt. (kan ju intala mig det i alla fall..)

Varför hålla på med agility egentligen..?

Tiina — Tue, 28 Dec 2010 17:06:58 +0000

En fråga som återkommer i diskussioner där svaret ibland blir antingen svart eller vitt. ..

.. för att det är roligt ? eller för att man vill nå så långt man kan? vinna mycket?

Jag saknar verkligen agilityträningen utomhus nu när det är snö och kallt ute.. saknar att tävla!

Men om man inte håller på med agilitytävlande för att bli bäst .. Vad finns det då för fler skäl att hålla på med agility ? Alternativet måste väl inte alltid vara ”bara för att ha roligt”

Nej!! Det finns många orsaker eller hur!!

Tänk bara, din hund:

håller sig friskare
får motion
bygger upp förtroende och tillit till dig som ägare
lär sig att ”följa med” och att läsa dina signaler
får mer självförtroende
utvecklar snabbhet och smidighet
lär sig att utveckla egna strategier

För att inte tala om fördelarna det ger dig själv också, du:

håller dig i form, frisk och alert
ökar din uthållighet
håller igång hjärnan och löser problem
får många stunder av ”här och nu”
får många underbara ögonblick med din vän
får en stärkt relation till din hund

Och mycket mera!!! Tänk bara vad den där härliga kicken man får när allt ”fungerar” kan blåsa bort alla bekymmer!! Din hund blir också lycklig när du är lycklig!

Se där fick du fler argument för att träna och tävla agility … även du som har en hund som kanske inte är den snabbaste.. även du som själv inte satsar på SM .. När nu andra ”proffs” ibland inte tycker att det är ok att hålla på ”bara för att det är roligt” …..

Snö! Slalomövning..

Tiina — Tue, 09 Nov 2010 15:51:21 +0000

Åh, hundarna blir helt tokiga när det snöar…. de tänker mest ”snöbollar” ”snöbollar” ”fånga” ”fånga”…. suck… men kul har de och busar runt som sjutton och jagar varandra så snön yr omkring dem.

Slalom är prioritet 1 såhär före tävlingarna på lördag så den här övningen tål att repeteras.. många gånger….

Jag tränar alltså på att skicka hundarna så de utför slalomet allt mer självständigt och med längre väg själva. Successivt blir ingångarna även lite svårare. En väldigt rolig men tålamodsprövande övning! Tänk på att absolut inte gå för fort fram, första tillfället kan man träna på de yttersta startpunkterna från höger respektive vänster. Därefter kan du gradvis öka svårighetsgraden och ”låta” hunden få mindre och mindre hjälp varje gång. Här kan det passa utmärkt med en genomtänkt belöningsplacering, belöna bort ifrån dig också så inte hunden söker sig tillbaka till dig varje gång.

Agilitybana att öva på

Tiina — Mon, 11 Oct 2010 09:07:07 +0000

Eftersom jag inte har kunnat tävla särskilt mkt, eller träna så mkt heller som jag behöver, så blir det inget riktigt uppehåll under vintern detta år. Vi har mycket att jobba på för att resultaten ska börja komma igen.. det har varit lite snålt om dem så sistone nämligen. Inte så konstigt då vi tävlat ca 5 gånger under året jämfört med ca 30 gånger förra året. Men men.. vi ska kämpa uppför backen igen Gårdagens tävling i Falkenberg gav iaf lite mer hopp

Den här klass 2 banan, gjord av Magne Alden, passar bra för oss just nu: En snabb start så jag får jobba på att få igång benen snabbare i starten. En svår slalomingång som vi ska klara trots hög fart in.. Och en trevlig ”hålla i hunden i svängarna” del i mitten.

Försöker förstå min hund..

Tiina — Tue, 05 Oct 2010 12:04:56 +0000

Ja jösses vad mkt huvudbry min ena hund ger mig… Jag VET att jag lagt ner väldigt mkt grundträning i agility och tränat med honom på hög nivå. Men plötsligt fungerar det han tidigare kunde inte alls. Jag värdeladdar alla de olika typerna av hinder genom goda belöningar med hög frekvens, tränar o olika situationer, ser till att signalsäkra hindren mm.. men om jag ”släpper” det en stund, säg ngr veckor så är det mycket som faller tillbaka med honom.. (till skillnad från min andra hund som tydligen ”minns” bättre). Han har hela tiden skiftat väldigt mkt i sina prestationer på tävling, de gånger han plockat pinne så har det varit genom toppenlopp där vi vunnit men i övriga lopp blir det verkligen urusla lopp… Jag vet att jag genom viss prestationsångest och egen ofokusering ibland kan ställa till det rätt ordentligt för mina hundar men när det gäller denna hund så är jag faktiskt inte så himla nervös som med den andra…

Ok, han är vääääldigt snabb.. och jag är inte det.. hrmm.. men han borde väl inte plötsligt bara springa förbi hinder som faktiskt står rakt i hans linje då.. suck.. Jaja… nu måste jag hårdträna grunderna igen trots att jag underhåller dem regelbundet.

Alla hundar lär sig genom erfarenhet. Men antalet gånger som en viss situation måste upprepas för en hund för att den ska lägga det på minnet varierar. Om upplevelsen som särskilt fördelaktig för honom, dvs ger hunden något värdefullt att vinna på det så lär sig hunden det lättare och snabbare.

Likaså så lär sig ju hunden snabbt att undvika det som leder till otrevligheter eller situationer som missgynnar den. Liksom ett barn som bränner sig på spisen så lär sig hunden att undvika saker som orsakat obehag hos hunden eller helt enkelt inte gett den något att vinna på det.

Nu måste jag noggrannt fundera igenom vad det är exakt som gör att min hund plötsligt springer förbi ett hinder men gärna hoppar ett annat ”fel” hinder i hans väg . Vad vinner han på det? Eller rättare sagt hur ska jag kunna öka motivationen hos honom att ”välja” rätt? Ännu mer belöningar och mycket tydligare handling krävs iaf.. Nu när jag studerat VM deltagarnas hundar så kan man ju konstatera att de i de flesta fall är supersnabba men ändå hinner förarna med att visa vägen, och inte särskilt många använder handling på avstånd hela vägen för det.. Jag måste också hinna placera mig bättre, hitta bra linjer för hunden och måste också hinna handla bättre!

*får inte ge upp!!!*

Ska träna på slalomingångarna med hjälp av Bermudatriangeln nu..

Wc agility 2010!

Tiina — Mon, 04 Oct 2010 12:04:08 +0000

Den 30/9 tom den 3/10 var det VM i agility. Detta år tog det plats i Saltsburg, Tyskland. Vi fick se många spännande lopp, svenskarna hade stora framgångar förra året och vi höll minst lika god kvalitet , ja till och med blev det en ännu högre placering detta år då Sverige tog Guldmedalj i Lagklassen med Largelaget!! Jenny Damm! Åsa Gunnarsson! och Malin Elfström!

Ett stort grattis till dem för en fantastisk prestation!

Här är min egen personliga favorit Jenny Damm med hunden Ina:

Här är en till fantastisk egentligen ofattbart bra prestation: Lisa Frick med hunden Hoss, som lyckades ta en guldmedalj för andra året i rad!!!