Lite att veta om ”onkologi” – om tumörer del 1.
Läran om tumörsjukdomar kallas onkologi, onkos betyder massa eller svulst och logi betyder lära. Veterinärer och läkare som är specialiserade på tumörsjukdomar kallas onkologer. Man kan undra varför man ibland använder ordet tumör och ibland ordet cancer. Ofta menar man då med begreppet cancer en bredare beskrivning av hela symtombilden. Men cancer är egentligen en malign tumör, dvs en elakartad tumör. Ordet cancer betyder kräfta och härrör från cancerns växtsätt, det vill säga att den sprider sig ut i omgivande vävnad med armliknande utskott.
De äldsta skriftliga dokumenten som beskriver cancer finns i egyptiska papyrusrullar från tiden 3000 f. kr. där beskrivs bröstcancer och hur man behandlade sjukdomen med glödande järn.
Det första konstaterandet av att en yttre faktor kunde framkalla cancer är från 1775 då engelsmannen Percival Pott observerade att hudcancer på pungen vart särskilt vanligt hos sotare. Det har senare visat sig att sot innehåller cancerogena ämnen. 1902 konstaterades det första fallet av hudcancer efter röntgenstrålning, dessa båda faktorer –vissa kemiska ämnen och vissa former av joniserande strålning- är förmodligen också de viktigaste orsakerna till cancer inom vår miljö.
Men orsakerna till cancer är ju många, 1926 visade dansken Johannes Fibiger, som fick nobelpriset för det, att han kunnat visa att små maskar framkallar magcancer hos råttor.
Orsaker:
Ärftlighet: det är klarlagt att vissa speciella cancertyper uppstår genom en ärftlig benägenhet. I vissa släkter tycks dessutom finnas en ärftlig benägenhet att överhuvudtaget utveckla tumörer.
Hormoner: Att hormonella faktorer påverkar risken för utveckling av tumörer visas ex. vis klart av hanhundar, trots att de har mjölkkörtlar har de en extremt liten risk att få juvertumörer. Medicinering med vissa hormonpreparat har visat sig kunna öka risken för juvertumörer.
Immunförsvar: kroppen immunförsvar spelar med största sannolikhet en viktig roll för utvecklandet av vissa cancertyper
Yttre –exogena –orsaker: Allt större uppmärksamhet börjar riktas mot kosten och dess betydelse för uppkomsten av cancer. Fett är en komponent som diskuterats mkt, en möjlig cancerogen effekt av fett är att det ökar utsöndringen av gallsyror i tarmen, gallsyrorna kan efter en bakteriell omvandling verka cancerframkallande och är en tänkbar orsak till ex. coloncancer. Mögel och svampgifter tycks också spela en roll.
Det krävs dock oftast en upprepad exponering av ämnet. Det har visats att hundar som utsätts för insektsgifter ex. mot loppor, löper större risk att utveckla tumörer i urinblåsan. Risken ökar vid upprepade behandlingar.
Joniserande strålning: Till de mest välkända orsaksfaktorerna hör joniserande strålning ex. röntgenstrålning och strålning från radioaktiva ämnen. Joniserande strålning kan ge upphov till olika tumörformer som leukemi, lungcancer, cancer i hud och slemhinnor, samt bindvävs och juvertumörer, en påtaglig förhöjningsrisk kan ses vid röntgenstrålning i hög mängd under fosterstadiet.En del anser att skador orsakade av parasiter kan bidra till tumörbildning.
Ultraviolett strålning: Man har iakttagit att mkt ljusa människor som är utsatta för stark solbestrålning har en ökad risk att få vanliga hudcancerformer som basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom.. Man kan då ställa sig frågan: om det är slumpen som gör att 90% av alla hästar med skimmelfärg utvecklar melanom under sin livstid?
Virus: Virus har visat sig var orsaken till många djurtumörer, ex. njurcancer hos grodor, Pappilomvirus samt FIV felint immundefektvirus) är ex. på virus som medför tumörer hos våra husdjur.
Magnetstrålning har även ett samband med cancer. Magnetiska fält tycks ge större risk för lymfosarcom.
fortsättning följer….